STIL & ARKITEKTURHISTORIA

Tjugotal – stilhistoria

Under 1920-talet blev klassicismen än en gång den stil man ville bygga sina hus i. Förebilderna hämtades från antikens Grekland, men det klassicistiska formspråket har återanvänts vid ett flertal tillfällen sedan renässansen uppstod på 1400-talet. Tjugotalsklassicismen är sval, elegant och balanserad. För svenska arkitekter och designers var tjugotalet en glansperiod och utomlands kallas stilen ofta för just Swedish Grace. Ett annat namn är Art Déco, ett namn som anspelar på den stora Parisutställningen som hölls 1925.

Tjugotalets husfasader dekorerades med tympanonfält, lunettfönster och blomsterfestonger, gärna fritt placerade på fasaderna. På hustaken placerades nätta takkupor med ovala fönster, så kallade oxögon, och entréerna till husen accentuerades med kolonner eller pilastrar, som gärna bar upp en stiliserad tempelgavel. Parkettgolven började nu bli ekonomiskt tillgängliga för gemene man och med den allt vanligare centralvärmen kom de öppna spisarna att ersätta kakelugnarna.

Tjugotalets bostäder

De flesta bostäder utformades fortfarande efter konventionella principer. För dem som hade råd, bestod hemmets offentliga del fortfarande av sal, salong och herrum, medan de avskilda delarna av bostaden inrymde pigkammare, handkammare och serveringsgång. På 1920-talet grundades dock HSB och allt fler moderna, men samtidigt ekonomiskt uppnåeliga bostäder för den vanliga människan uppfördes. Dessa bostäder var mindre och saknade rum som herrum och pigkammare. Däremot fanns där moderniteter som rinnande vatten, badrum och sopnedkast. Vardagen underlättades därmed för medelsvensson och rörmokaryrket fick ett ordentligt uppsving.

Skrivbordshörna i gröna toner med bokhylla och mönstrad MorristapetSkrivbordshörna i gröna toner med bokhylla och mönstrad Morristapet
Tavelvägg med gamla svartvita foton på mönstrad tapetTavelvägg med gamla svartvita foton på mönstrad tapet

Materialen på modet var svart bakelit på strömbrytare och uttag, vanligtvis utanpåliggande kulodosor, och en övergång från obehandlad mässing till alltmer förnicklad mässing på knoppar, krokar och handtag. Även krom och porslin blev starkt på modet, speciellt i de alltmer förekommande badrummen.

Egnahem

På 1920-talet fick också egnahemsrörelsen ett uppsving och områden i städernas utkanter bebyggdes med småvillor, som ofta hade klassicerande formspråk. Som svar på efterfrågan på standardiserade småhus startades fabriker för prefabricerade villor. Ett av dessa företag var Borohus, som först hette för Bo-i-Ro.

Tapetserad 20-talshall i gröna toner med klädkrokar i förnicklad mässingTapetserad 20-talshall i gröna toner med klädkrokar i förnicklad mässing
Klädkroken Kockumsgatan i förnicklad mässing på tapetserad väggKlädkroken Kockumsgatan i förnicklad mässing på tapetserad vägg

Funktionalismens första yttringar

Under slutet av decenniet började svenska arkitekter att inspireras av funktionalismens nya och radikala idéer. Hemkomna från studieresor till Mellaneuropa och Sovjet blandade de försiktigt in funktionalistiska drag i det klassicistiska formspråket. Fasaddekorationerna skalades ner till ett minimum och tjugotalets karaktäristiska spröjsade fönster, med två lika stora lufter, kom successivt att fasas ut, till förmån för horisontella fönsterband.

Kök

Tjugotalsköken skiftar mellan stram förfunkis och kvarlevorna av det tidiga 1900-talets ornamenterade jugendstil. Stilen brukar kallas nyklassicism och ger plats för mer och mer strama former. Enkla profiler i luckor och lådor, men inte helt slätt tillsammans med en kombination av knopp och draghandtag för låda respektive lucka i förnicklad mässing. Eftersom köken oftast ritades för att passa huset spelar det också stor roll vilken stil huset som köket ska vara i har.