Renoveringshjälpens startsidaAlla artiklar Funkis Stilhistoria Stilhistoria – Funkis

Funkis – stilhistoria

WC med klinker funkis, grönt kakel och kromade vattenrörFunkiskök i Södra Ängby

Under 1930-talet blev funktionalismen det rådande gestaltningsidealet. Den nya tidens samhälle skulle kläs i en egen stildräkt. Funktionalismen hade föregåtts av flera decenniers diskussion om vilket formspråk som skulle användas i det moderna samhället. Mot slutet av 1920-talet hade ett nytt, internationellt gestaltningsideal utvecklats och det genomsyrade såväl byggnader och trädgårdar, som möbler, husgeråd och textilier. Funktionalismen bejakade de möjligheter som gavs med nya byggtekniker och material. Det skulle synas att man nu byggde på ett annat sätt än tidigare. Armerad betong möjliggjorde mer öppna fasader och mer varierade planlösningar, liksom djärvare former på både vertikala och horisontella ytor. Andra nya material var masonit och rostfritt stål.

En annat, betydelsefullt karaktärsdrag var avståndstagandet från onödiga och påklistrade ornament. Nu skulle man förlita sig på byggnadsmaterialens inneboende egenskaper. Utsmyckningar som stuckatur, kraftigt profilerade snickerier och avbildande mönster, till exempel klassicerande snickeridetaljer eller växtornamentik, var näst intill bannlysta.

Trots avståndstagandet från ornamenten, ville man naturligtvis dekorera. Genom att lägga extra stor omsorg på utformningen av byggnadselementen, fick funktionalismen sitt sparsmakade och balanserade formspråk. Varje detalj och yta detaljstuderades till sin yttersta fulländning. Entrédörrar, smidesräcken, rumsproportioner, ljusknappar, materialmöten, färgytor och trädgårdsväxter – allt skärskådades, för att på bästa sätt bära fram den egna inneboende skönheten, var och en för sig och tillsammans som en helhet.

Redan i slutet av 1920-talet hade funktionalismen etablerat sig i Sverige, men presenterades på bred front för svenskarna under sommaren 1930 genom Stockholmsutställningen på Djurgården i Stockholm. Där visades villor och lägenheter, möbler och porslin, liksom bilar och maskiner. Efter den sommaren var funktionalismen en realitet för svenska folket. De första åren var de funktionalistiska idealen stränga och dogmatiska, för att mot slutet av 1930-talet mjukas upp och försiktigt förses med ornament, till exempel i form av mjukare former på snickerier och smide samt svagt skönjbara geometriska mönster i gardiner och tapeter.

Kök
Ett typiskt funkiskök har släta luckor med en lätt rundad profil. Luckorna är överfalsade, vilket innebär att bara ca en tredjedel av luckans tjocklek är synlig utifrån. Detta ger en lätt och tunn känsla. Jämför med infällda luckor där luckan ligger i liv med kökets front, eller utanpåliggande luckor där hela luckan sitter utanpå kökskåpen.

Funkisköket är praktiskt och har mycket förvaring och fiffiga lösningar. Med funkisköket kom t.ex. de så kallade ”reda”-lådorna, glaslådor för förvaring av torrvaror och kryddor som sitter i en egen liten hylla under överskåpen. Funkisöverskåp har ofta djupskillnader i den över och den undre raden, de undre är grundare för lättare åtkomst.

I senfunkis är det också vanligt med ”sneda” överskåp, skåp som är djupare överst än nederst. Dessa skåp har skjutluckor som löper i ett spår i stommen.

Bad
Enkla badrum med inbyggt badkar och spegelskåp i plåt. Vitt kakel på vägg och svart/vittrutigt på golvet, men även grönt och andra pastellfärger förkommer.

Beslag
Beslag och detaljer är enkla och avskalade. Det betyder inte att detaljrikedom saknas. En vacker form skapas medvetet med linjespel och propotioner, det som verkar självklart är genomtänkt och arbetat till perfektion.Vi har många klassiska funkis-beslag i vårt sortiment. De ”snabel”-formade skåpsbeslagen t.ex var vanliga i många funkiskök. Andra klassiker är dörrhandtagen med bakelithylsa, saturnuslampan och våra nyframtagna förnicklade funkis-skåpbeslag som finns både runda och rektangulära.

Bilder på Flickr taggade ”Funktionalism”:

Spara

Spara