Tegel – det underhållsfria materialet.

Ordet underhållsfritt brukar inte klinga så bra i en byggnadsvårdares öron. Det brukar snarare innebära att produkten i fråga inte går att underhålla och därför behöver bytas ut efter en tid. Men ett material som faktiskt gör skäl för epitet underhållsfritt är tegel, i alla fall om man ser till att fogarna är i skick. Teglets livslängd är nästan oändligt och kan återanvändas flera gånger om och färgen påverkas inte av solen. De enda hot som finns mot dess hållfasthet är om väta skulle tillåtas att ta sig in och frysa och därigenom kunna spränga stenen. Därför bör fogarna hållas koll på och underhållas vid behov, speciellt om väggen får mycket stryk i form av sol och regn.

Som byggtradition är tegel störst i södra Sverige och väldigt vanlig ner mot Skåne och Danmark. Framförallt här var det väldigt tätt mellan tegelbruken från 1700-talet fram till sekelskiftet 1900. Då fanns det ca 500 tegelbruk i Sverige som tillverkade omkring 400 miljoner sten. 1890-1920 var teglets storhetstid i och med utvecklingen av jordbruken och i samband med  nationalromantikens stilideal med inspiration från vikingatiden och medeltiden. I många av våra stora städer tvingades dessutom regler fram som krävde att alla nya hus skulle byggas i tegel istället för trä för att undvika fler storbränder och även se lite pampigare ut.

tegelbruk
Kaniks Tegelbruk i Skåne kring 1914.

Under 1930-talet minskade teglets popularitet i takt med att byggnadsmaterial som betong och cement blev populärt. Tegel förknippades med hantverk och äldre tider och ansågs omodernt mot de nya betongkonstruktionerna som gick i linje med de nya tankarna och idealen för funkisen. Den stora nedgången för tegelindustrin kom i samband med 1960-talets miljonprogram där lättbetong och stål visade sig bäst för att bygga snabbt och praktiskt. I början av 1990-talet fanns tolv tegelbruk kvar.

I praktiken

Olika tegelväggar kan skilja sig åt på oändligt många sätt. Tre parametrar går att variera på olika sätt. Det är färg på teglet, fogtyper och mönster.

tegelvägg
Tegelfasad på Kyrkogatan 25 i Skurup från början av förra sekelskiftet. Foto: Jan Pontho ur boken ”Se teglet”.

Tegel finns i många färger och de vanligaste är rött och gult. Färgen beror på vilken lera som används och den röda är mera kalkfattig än den gula som finns till exempel i Skåne och på Uppsalaslätten. Vitt, rosa och grått tegel är inte gjort av lera utan av en krossad sandsten blandad med kalk och vatten.

Det mönster eller murförband som tekniken för att sammanfoga stenarna kallas, påverkar vilket intryck väggen gör på långt håll och bildar i sig mönster i fasaden. Vissa förband skapar yta, andra djup och olika hållfasthet. Ju mer komplicerat ett förband är , desto starkare. Exempel på olika förband är kopp-, kryss-, munk- och löpförband. kryssforband

Ett klassiskt kryssförband syns här. Då ligger stenarna med varannan rad med kortsidan utåt och varannan med långsidan utåt med en halv stens förskjutning.

På äldre hus kan man se att fogarna är formade med fogslev av olika form. I vårt sortiment har vi fogslevar i olika former för att få till fina fogar efter husets originalstil. nyfogat

Här syns en bit fasad som fått ny fog i traditionell teknik. Denna form på fogen kallas kulfog eller pärlfog och är vanlig på tegelhus från tiden kring sekelskiftet 1900. Foto: Byggnadvård i Fokus

Många skånska orter växte upp kring tegelbruken och bär tydliga spår från den tiden i sin arkitektur. För att bevara kunskapen och historierna kring dessa gamla hus gjordes, i de båda skånska städerna Skurup och Svedala, en dokumentation om teglet i arkitekturen. Gå in på Tegelakademin för att läsa mer om tegel på längden och på tvären!

För att se mer av vårt sortiment av bruk, puts och verktyg för murning och putsning, klicka här>>

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.