Södra Ängby – den vita staden

Detta är funktionalistisk villalyx!

Den sista av Stockholms trädgårdsstäder blev Södra Ängby, naturskönt belägen i ett bergigt område i Bromma. De flottaste husen, med adress Ängbyhöjden, har en storslagen utsikt över Mälaren. Villan på bilden ovan är en av dem.

Nästan alla villor ritades av arkitekten Edvin Engström och planlösningen dem emellan om inte identisk, en variation på en grundplan.  Storleksmässigt kan man dela in husen i tre typer: de små på runt 120 kvm, de mellanstora på 150 kvm och de stora på drygt 180 kvm. På nedre botten ligger vardagsrum och matsal förbundna med en generös öppning. I något av rummen finns en öppen spis och matsalen kan ha kassettak. Fönstren i dessa rum är stora och har låg bröstning och ackompanjeras av balkongdörrar ut till altanen. I anslutning till matsalen finns serveringsrum, kök och jungfrukammare. Enkelt och praktiskt.

En trappa upp finns ofta en möblerbar hall som ej sällan försetts med öppen spis. I anslutning till detta rum ligger 2-4 sovrum, allt beroende villans storlek. Många sovrum har utgång till en terrass eller en balkong och måste vara i det närmast idealiska. Badrummen var tämligen rymliga redan från början och ofta halvkaklade med grönt kakel. Många badrum är såklart moderniserade, en del till oigenkännlighet, men skulle man vilja återställa badrummet till sin forna funkis-glans, finns det mesta som behövs i vårt sortiment, inte minst det vackra kaklet.

Dessa vitputsade hus är så ljusa att man blir fullkomligt bländad om man besöker området en solig sommardag. Kontrasten med den kärva grönskan, ofta i form av barrträd eller strama buskar, är därför slående.

Tvärtemot vad man kan tro, är så gott som samtliga hus i området uppförda i lösvirke och sedan reveterade, ty byggnadstekniken var förvånansvärt traditionell. I stort sett allt byggdes på plats och väggarna består av 2,5 tums plank och bjälklagen av 3×9 tums. Grundplattorna göts med handblandad betong och grunderna murades av betonghålsten. Snickerierna målades med linoljefärg väggarna putsades eller tapetserades.

När husen var nya dominerade kocks- eller oljeeldning. Enkelt och bekvämt värmdes dessa luxuösa boendemaskiner upp. Centralvärmen måste ha framstått som en utopisk dröm när den började anläggas även i ordinära villor på 10-20-talen.

Invånarna i denna stadsdel var främst tjänstemän och tillhörde medelklassen. Att bo här ute var inte helt billigt, men det krävdes heller inte några fabulösa inkomster. Den moderna arkitekturen drog dessutom till sig människor med framtidstro och visioner.

Jag undrar om man kan bo bättre än så här? Ljust och soligt och generösa sällskapsytor och luftiga sovrum. Gedigna detaljer som fiskbensparkett, sten och linoleum. Hantverksmässigt utfört snickeriarbete gör också sitt till för den solida känslan. Mycket går idag att återskapa med hjälp av Byggfabrikens sortiment, men just vackra linoleummattor är i stort sett omöjligt att komma över.

Tyvärr har merparten av husen byggts om och idag är jungfrukammaren och serveringsrummet på väg att utrotas. Då och då saluförs villor som moderniserats mycket sparsamt och de är mycket vackra. Framförallt är det de fasta snickerierna och de mörka taken i hallar och matsalar som fascinerar.

Exteriört är dock området väl skyddat och de flesta husen är mycket välbevarade.En och annan ful balkongfront och entrédörr är i stort sett det enda som stör. Några av de större villorna har också fått klumpiga treglasfönster och det ser verkligen inte bra ut.

Stadsbyggnadsdirektören Albert Lilienberg, som var ansvarig  för detaljplanen, har all anledning att vara nöjd med sitt arbete.

Utsikt från en av Ängby-villorna. Här blir även en regnig sensommardag underbar!

Du kan läsa mer om Södra Ängby på Södra Ängby Villaförenings hemsida.

5 kommentarer till “Södra Ängby – den vita staden

  • 12 december 2013 kl 07:32
    Direktlänk

    som barn bodde jag på Ehrenstralsvägen 14 åren 1936-1942…..finns dt bilder på de mindre exclusiva funkishusen? medinteriörritningar?undrar ”tacksam”
    marianne

    Svara
  • 5 december 2013 kl 09:33
    Direktlänk

    Som jag har förstått det hela så var villorna på kullen av Ängbyhöjden så kallade direktörsvillor,även några av dessa hus har adress Molinväggen.
    Men att det skulle vara medelklassen som bodde här är inte riktigt, på Zornvägen bodde det lägre tjänstemän,så där kan nog medelklass vara riktigt.
    Längsmed nästan hela Ängbyhöjden ligger dessa direktörsvillor och där var det mer öfvre medelklass som bodde(bor), jag själv bodde granne med Boije af Gennäs ett tag,vi med adress Molinväggen och af Gennäs med adress Änbyhöjden,af Gennäs är vad jag vet öfverklass.
    Men om jag ska lämna klassfrågan så är dom stora husen helt underbara, stora fina fönster så det blir verkligen ljust och fint.
    Hoppas verkligen Södra Ängby förblir i samma skick som det har varit och faktiskt fortfarande är i. varsamma renoveringar,inte fälla för mycket träd.

    Svara
  • 29 juli 2012 kl 02:21
    Direktlänk

    Ewas fd svägerska, kom in i familjen Westman i tonåren och blev helt varm om hjärtat av dessa bilder. Det var en mycket fin miljö. Själv bodde jag tvärs över vattnet på Drottningholm. Det var tider det. I dag bor jag inte så illa heller, på Öslterlen.
    Hoppas man bevarar och i möjligaste mån återställer Södra Ängby.
    Med vänliga hälsningar
    Clara Westman

    Svara
  • 3 mars 2012 kl 03:30
    Direktlänk

    Hej

    Vilka fina bilder ni har på min barndomsmiljö! Jag växte upp på Börjessonsvägen 4 som är avbildad i er artikel. Villan är ombyggd i mitt tycke väldigt klumpigt med en stor garage- byggnad som skjuter fram under det vackra rundade matsalspartiet. Dessutom är det flesta björkar nerhuggna som omgav villan i min barndom på 50 och 60talen. Det var inte för inte den kallades Björkvillan. Undrar om det inte är den mest demolerade villan i hela området. Rätt sorgligt.
    mvh
    ewa westman

    Svara
  • 18 augusti 2011 kl 12:21
    Direktlänk

    Jag sparade ned bilderna från en Ängbyvilla som var till salu för en tid sedan. Antar att det inte är helt OK, men jag har lagt upp dem här ändå ty de förtjänas att visas: http://www.ravjagarn.se/blogg/angby/bilder.aspx.htm Det är sällan man ser så många bevarade detaljer.

    Notera de brunådrade snickerierna som är typiska för denna tid dito tak i nedre hallen. Köket är i princip helt intakt. Vid altanen finns dessutom ett blyspröjsat fönster.

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.