Nationalromantiska Lärkstaden invid Engelbrektskyrkan

På en höjd ovanför Karlavägen reser sig den ståtliga Engelbrektskyrkan som ritades av Lars Israel Wahlman. Området däromkring fick namnet Lärkstaden efter kvarteret Lärkan som tillsammans med kvarteret Domherren utgjorde det ursprungliga området för denna mycket trivsamma stadsdel. Lärkan styckades emellertid upp i fyra mindre kvarter och bebyggdes med enfamiljshus. Även domherren styckades, men här blev det främst flerfamiljshus som byggdes och åtskilliga i den stora skala som var lämplig när det rörde sig om ett så attraktivt bostadsläge som Karlavägen.

Stadsarkitekten bakom detta område (och många andra vid denna tid, t.ex. Röda bergen) var P O Hallman. Han var på många sätt en mästare när det gällde utnyttja topografin och skapa intima bostadsområden i en lite mindre skala. Hallman strävade efter enhet i stadsbyggandet och inspirerades bl.a. av Camillo Stitte

De allra finaste husen ligger vid Bragevägen som tar sin början vid Engelbrekts kyrkogata. Här ligger 3-4-våningshus med planterade förgårdar. Så gott som samtliga fasader är i tegel och detaljarbetet är av högsta klass. Förutom tegel är även natursten en vanlig detalj när det kommer till utsmyckning av fasaderna.

Se bara denna vackra port som leder in till en av gårdarna vid Bragevägen! Notera tegelpannorna på murens topp, smidesgrinden och den massiva stengrunden.

Mot samma gata ligger denna lilla uteplats som badar i grönska. Otroligt nog, är det ytterst få detaljer i denna stadsdel som bytts ut genom åren. Nästan allt har underhållits och fått vara kvar.

En port i den lite tunga stilen. De småspöjsade fönstren är emellertid vitmålade så intrycket blir trots allt tämligen ljust och inbjudande.

Här och där finns burspråk utförda i trä. De utgör en fin kontrast mot teglet och jag kan inte annat än tänka på att denna sorts materialblandning fick ett uppsving under 60-talet.

Vissa hus har förskönats med dekormåleri. Se bara dessa fönsters överstycken

Där Bragevägen närmar sig den brusande Odengatan hittade jag denna vackra köksdörr. Det var denna port som bud och tjänare begagnade sig av när de var på väg till domestikregionerna. Att beträda huvudtrappan var i många fall inte att tänka på.

Ytterligare en köksdörr och till vänster huvudentrén. Notera också att nedre bottens fönster försetts med dekorativa fönsterluckor. Huruvida de verkligen går att stänga, är jag mer osäker på.

Detta vackra burspråk hittar man vid Tyrgatan. Det är helt magnifikt och pryder ett ursprungligt enfamiljshus. Enligt stadsplanen fick husen i kvarteren norr om Östermalmsgatan (de hette alla något med -lärkan) endast innehålla två kök, varav det ena hörde till portvaktslägenheten. Detta för att förhindra flerfamiljshus med ordinära hyresvåningar i. Lösningen på detta problem blev att många fastighetsägare inredde dubbletter med kokskåp då tiderna försämrades och få hade råd att äga ett eget hus i dessa attraktiva kvarter.

Detta vackra fönster sitter i en fastighet som fortfarande är privatägt. För ett år sedan var det till salu och det visade sig ha praktfulla målningar av Filip Månsson i den entresollerade hallen. Hade jag haft 45 miljoner hade jag naturligtvis köpt kåken och inrättat mitt vinterhem däruti.

Kan en gatuskylt göras vackrare? Detta är som ni ser kvarteret Löfsångaren vid Odengatan och Bragevägen.

Den som är intresserad av att läsa om Stadsmuseets byggnadsinventering av området, gör det lämpligast på Stockholmskällan. Där finns bilder många bilder från interiören och en kort historik över varje fastighet.

6 kommentarer till “Nationalromantiska Lärkstaden invid Engelbrektskyrkan

  • 14 juni 2012 kl 07:54
    Direktlänk

    Jag har förmånen att bo i denna speciella stadsdel! Och det bästa av allt är att man slipper känslan av att bo på Östermalm!

    Svara
  • 4 juli 2011 kl 04:05
    Direktlänk

    Hej!
    En gång för alla vill jag avliva myten om att namnet kommer från prostituerade. visserligen var det stora kvarteret lärkan ett ganska skumt område med kåkbebyggelse. Det låg långt utanför staden. Men namnet kommer av att kvarteret hetat lärkan – mer spännande än så är det inte.

    Svara
    • 4 juli 2011 kl 09:45
      Direktlänk

      Ja, precis! Och som sedan delades upp i en massa olika mindre lärkkvarter. Fast det är en rolig historia det där med de lättfotade lärkorna.

      Svara
  • 29 juni 2011 kl 02:28
    Direktlänk

    Jag har hört att lärkstaden kommer ifrån lärkorna (prostituerade) som höll till i utkanten av staden förr. Detta lär alltså ha varit före stenhusbebyggelsen.

    Svara
    • 29 juni 2011 kl 03:12
      Direktlänk

      Ja, den historien har jag också hört. Dock tror jag mer på kvartersnamnen som alla heter något med lärka, men man vet ju aldrig. En bra historia är det i vilket fall som helst.

      Svara
  • Pingback: Vi åker till Stockholm på semester, del 1 - Byggfabriken – modern byggnadsvård: Bloggen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.