Från bruksträdgård till njutträdgård – del 3.

– Vår inställning till trädgården har följts åt med hur vi ser på hemmet i stort. Vi har gått från trädgård med grönsaker och nyttoväxter, vilda trädgårdar till tuktade, via underhållsfritt under 70-talet till att idag njuta i och vårda. Vi har kommit fram till den tredje och sista delen som tar avstamp i 1930-talet. I takt med att byggnadsvård i stort blir allt mer intressant för gemene man och allt fler ser värdet i att bevara och renovera istället för att riva ut, spiller samma tankar och intressen ofta över på trädgården. Många gånger har det funnits en grundtanke med trädgårdens karaktär som med tiden har anpassats efter rådande mode, ork eller ideal i likhet med de förändringar ett hus går igenom under sin livstid. Synen på hemmet och trädgården har på många sätt följts åt genom historien. I trädgården har pendeln svängt tydligt mellan två olika formspråk; naturalistiskt och det formstarka, som hela tiden verkar som varandras motsatser.

Från bruksträdgård till njutträdgård. Del 2 – Tjugotalet

– Vår inställning till trädgården har följts åt med hur vi ser på hemmet i stort. Vi har gått från trädgård med grönsaker och nyttoväxter, vilda trädgårdar till tuktade, via underhållsfritt under 70-talet till att idag njuta i och vårda. I takt med att byggnadsvård i stort blir allt mer intressant för gemene man och allt fler ser värdet i att bevara och renovera istället för att riva ut, spiller samma tankar och intressen ofta över på trädgården. Många gånger har det funnits en grundtanke med trädgårdens karaktär som med tiden har anpassats efter rådande mode, ork eller ideal i likhet med de förändringar ett hus går igenom under sin livstid. Synen på hemmet och trädgården har på många sätt följts åt genom historien. I trädgården har pendeln svängt tydligt mellan två olika formspråk; naturalistiskt och det formstarka, som hela tiden verkar som varandras motsatser. I del två går vi vidare mot 20-talet.

Från bruksträdgård till njutträdgård – 150 år i trädgården. Del 1 – Kring sekelskiftet

– Vår inställning till trädgården har följts åt med hur vi ser på hemmet i stort. Vi har gått från trädgård med grönsaker och nyttoväxter, vilda trädgårdar till tuktade, via underhållsfritt under 70-talet till att idag njuta i och vårda. I takt med att byggnadsvård i stort blir allt mer intressant för gemene man och allt fler ser värdet i att bevara och renovera istället för att riva ut, spiller samma tankar och intressen ofta över på trädgården. Många gånger har det funnits en grundtanke med trädgårdens karaktär som med tiden har anpassats efter rådande mode, ork eller ideal i likhet med de förändringar ett hus går igenom under sin livstid. Synen på hemmet och trädgården har på många sätt följts åt genom historien. I trädgården har pendeln svängt tydligt mellan två olika formspråk; naturalistiskt och det formstarka, som hela tiden verkar som varandras motsatser.

Skördetid på Gunnebo Slott

En inbiten göteborgare kanske inte vill erkänna Mölndal som en del av Göteborg  men då riskerar man att missa att uppleva Göteborgspärlan Gunnebo Slott. Högst upp på en backe tronar detta lilla träslott, pampigt byggt som om det vore mycket större än det i själva verket är med sina 900 m². Vi stretar uppför backen en varm eftermiddag i augusti under en klarblå himmel som hjälper till att visa upp slottet och trädgårdarna i sin fulla prakt. Köksträdgården dignar av kryddväxter som skulle få de små plantorna hemma på balkongen att rodna, massor av grönsaker och mognande frukt, allt till en inramning av frodiga blomsterrabatter, formklippta träd och buskar och vildvuxen sommaräng.