6 originaldetaljer för funkisköket.

Ljuvliga funkis! Funkisen har varit både hatad och älskad i perioder sedan 1930-talet då den slog igenom som stilideal. Den kännetecknas av sina raka linjer och enkla, rationella former. Inom arkitekturen var det nu slut med onödig dekor och utsmyckning till fördel för ljus och luft. Våra kök gick samma utveckling till mötes och miste nu sina profilerade fyllnader och dekorativa snickerier, men blev också mer funktionella med större arbetsytor och speciallösningar som brickskåp och utdragbara skärbrädor samt praktisk plats för förvaring.

5 originaldetaljer i trapphuset under funkisen.

I samband med funkisens inträde i stilhistorien 1930 stramas utseendet på trapphusen upp, och tonas ner. Borta är äldre arkitekturs pampiga entréer med dekorationsmåleri, mässingsdetaljer och mönstrade golv. Nu är det släta, vita eller grå ytor som gäller, eventuellt med en enkel rand i grönt eller rött i höjd med ledstängerna. Trapporna blir raka i vinkel istället för de tidigare svängda.

6 originaldetaljer till trapphuset kring sekelskiftet.

Trapphus i sekelskiftets Sverige kännetecknas av gedigna, påkostade material, eller i alla fall skulle det gärna se så ut. Därför var det vanligt att anlita dekorationsmålare som målade väggarna för att imitera marmor och ådringsmåla snickerier för att efterlikna ädelträ. Entrén skulle vara pampig och spegla det som den vanligtvis rikt dekorerade fasaden byggde upp av förväntan och skönhet. Det hörde till vanligheterna att enskilda byggherrar ansvarade för bara ett hus eller mindre kvarter i taget som sedan länkades samman med befintliga hus och bildade fyrkantiga kvarter som omgärdade en innergård. Både standard och karaktär på hus i anslutning till varandra kunde därför skifta en hel del.

Tegel – det underhållsfria materialet.

Ordet underhållsfritt brukar inte klinga så bra i en byggnadsvårdares öron. Det brukar snarare innebära att produkten i fråga inte går att underhålla och därför behöver bytas ut efter en tid. Men ett material som faktiskt gör skäl för epitet underhållsfritt är tegel, i alla fall om man ser till att fogarna är i skick. Teglets livslängd är nästan oändligt och kan återanvändas flera gånger om och färgen påverkas inte av solen. De enda hot som finns mot dess hållfasthet är om väta skulle tillåtas att ta sig in och frysa och därigenom kunna spränga stenen. Därför bör fogarna hållas koll på och underhållas vid behov, speciellt om väggen får mycket stryk i form av sol och regn.

Gamla Kyrkogården – en lummig kulturskatt.

Ibland får vi sådana där spännande uppdrag som känns extra speciella. Den här gången handlade det om att göra nya emaljskyltar åt Gamla Kyrkogården i Malmö. Detta för att ersätta de gamla som helt rostat sönder och inte gick att bevara. En livslängd på sådär en 130 år är bra gjort. Vädrets makter och tidens tand gör till slut att en emaljskylt får små sprickor och krackeleringar på sina mest utsatta områden som gör att väta kommer in under emaljen och orsakar att skylten till slut börjar rosta och vittra sönder.

Skördetid på Gunnebo Slott

En inbiten göteborgare kanske inte vill erkänna Mölndal som en del av Göteborg  men då riskerar man att missa att uppleva Göteborgspärlan Gunnebo Slott. Högst upp på en backe tronar detta lilla träslott, pampigt byggt som om det vore mycket större än det i själva verket är med sina 900 m². Vi stretar uppför backen en varm eftermiddag i augusti under en klarblå himmel som hjälper till att visa upp slottet och trädgårdarna i sin fulla prakt. Köksträdgården dignar av kryddväxter som skulle få de små plantorna hemma på balkongen att rodna, massor av grönsaker och mognande frukt, allt till en inramning av frodiga blomsterrabatter, formklippta träd och buskar och vildvuxen sommaräng.

Ebbas hus- Ett besök i Malmös minsta museum.

Kvarteren kring Caroli kyrka i Malmö ser idag väldigt annorlunda ut än vad de gjorde fram till 60-talet. Det beslutades att totalsanera mellan 1968-72 och därmed jämna många av de gamla husen med marken och bygga nytt, modernt. Kvarteren ansågs förslummade och och nedgångna och drogs med problem som fylleri och prostitution. Fram tills 1935 låg även Malmö Hospital, Asylen, i folkmun kallat Tosingahuset, i dessa kvarter och bidrog till områdets låga anseende.