5 originaldetaljer till sekelskiftesköket

Många kök under 1800-talets slut och 1900-talets början var ganska spartanska. De flesta kök bestod ofta av en enkel arbetsyta med en hylla ovanför med det nödvändigaste inom husgeråd. Vattnet hämtades på gården och maten tillagades på en stor vedeldad ugn i gjutjärn. I välbärgade familjer i stan såg det lite annorlunda ut med stora arbetskök som sköttes av tjänstefolk. När det gäller just originalstil i kök i mindre, äldre hus kanske det är mer korrekt att kalla dem för kök i sekelskiftesstil anpassat för moderna behov.

Allt går att laga och bevara

En trasig gammal toalettstol är väl aldrig lönt att spara tänker du. Men där har du fel, även dessa kan få ett andra liv. Lennart Berg är en riktig legend i byggnadsvårdskretsar med en unik förmåga att få gamla sanitetsporslin att bli som nya, hans specialitet är att restaurera och renovera äldre wc-stolar och tvättställ. Tillsammans hade vi tidigare under våren dragit i några trådar för att få tillgång till porslinet inne på gamla Kockumsområdet och nu fick vi nöjet att följa med Lennart och hans kollega genom gamla omklädningsrum, kontorskorridorer, via styrelserum och kök, ända ner till varvsgolvet och källaren där under. Siktet var inställt på att rädda porslin från 40-50-talet innan byggnaden renoveras till nya hyresgäster och ändamål.

Byggnadsvårdsguide – Österlen

Våra produkter är tillverkade i material som är menade att stå emot och samarbeta med tidens tand och åldras med grace och värdighet. Frågar du oss säger vi gärna att de bara blir vackrare med lite tid och patina! Vi vill gärna ta er med för en närmare titt i några publika utrymmen där våra produkter kan beskådas i sina rätta element! När vädret börjar bli sådär härligt utomhusvänligt beger vi oss mot Österlen!

6 originaldetaljer för funkisköket.

Ljuvliga funkis! Funkisen har varit både hatad och älskad i perioder sedan 1930-talet då den slog igenom som stilideal. Den kännetecknas av sina raka linjer och enkla, rationella former. Inom arkitekturen var det nu slut med onödig dekor och utsmyckning till fördel för ljus och luft. Våra kök gick samma utveckling till mötes och miste nu sina profilerade fyllnader och dekorativa snickerier, men blev också mer funktionella med större arbetsytor och speciallösningar som brickskåp och utdragbara skärbrädor samt praktisk plats för förvaring.

5 originaldetaljer i trapphuset under funkisen.

I samband med funkisens inträde i stilhistorien 1930 stramas utseendet på trapphusen upp, och tonas ner. Borta är äldre arkitekturs pampiga entréer med dekorationsmåleri, mässingsdetaljer och mönstrade golv. Nu är det släta, vita eller grå ytor som gäller, eventuellt med en enkel rand i grönt eller rött i höjd med ledstängerna. Trapporna blir raka i vinkel istället för de tidigare svängda.

6 originaldetaljer till trapphuset kring sekelskiftet.

Trapphus i sekelskiftets Sverige kännetecknas av gedigna, påkostade material, eller i alla fall skulle det gärna se så ut. Därför var det vanligt att anlita dekorationsmålare som målade väggarna för att imitera marmor och ådringsmåla snickerier för att efterlikna ädelträ. Entrén skulle vara pampig och spegla det som den vanligtvis rikt dekorerade fasaden byggde upp av förväntan och skönhet. Det hörde till vanligheterna att enskilda byggherrar ansvarade för bara ett hus eller mindre kvarter i taget som sedan länkades samman med befintliga hus och bildade fyrkantiga kvarter som omgärdade en innergård. Både standard och karaktär på hus i anslutning till varandra kunde därför skifta en hel del.

Tegel – det underhållsfria materialet.

Ordet underhållsfritt brukar inte klinga så bra i en byggnadsvårdares öron. Det brukar snarare innebära att produkten i fråga inte går att underhålla och därför behöver bytas ut efter en tid. Men ett material som faktiskt gör skäl för epitet underhållsfritt är tegel, i alla fall om man ser till att fogarna är i skick. Teglets livslängd är nästan oändligt och kan återanvändas flera gånger om och färgen påverkas inte av solen. De enda hot som finns mot dess hållfasthet är om väta skulle tillåtas att ta sig in och frysa och därigenom kunna spränga stenen. Därför bör fogarna hållas koll på och underhållas vid behov, speciellt om väggen får mycket stryk i form av sol och regn.

Gamla Kyrkogården – en lummig kulturskatt.

Ibland får vi sådana där spännande uppdrag som känns extra speciella. Den här gången handlade det om att göra nya emaljskyltar åt Gamla Kyrkogården i Malmö. Detta för att ersätta de gamla som helt rostat sönder och inte gick att bevara. En livslängd på sådär en 130 år är bra gjort. Vädrets makter och tidens tand gör till slut att en emaljskylt får små sprickor och krackeleringar på sina mest utsatta områden som gör att väta kommer in under emaljen och orsakar att skylten till slut börjar rosta och vittra sönder.