Arkitekturhistoria

Två välbevarade sekelskifteshem värda en omväg del 2 – Klunkehjemmet

Inga kommentarer

Det finns två väldigt speciella bevarade hem från sekelskiftet, vart och ett unikt välbevarat för oss som besökare att se och uppleva. Ett ligger i Stockholm och det andra hittar vi i Köpenhamn. Nu har turen kommit till Klunkehjemmet i centrala Köpenhamn: Det som skiljer Klunkehjemmet från andra bevarade sekelskifteshem är att det är helt komplett. Och extra anmärkningsvärt: alla textilier är bevarade som annars ofta hinner vittra sönder eller bytas ut när smak och mode ändrar riktning. Och det vill inte säga lite textilier vid denna tiden då det mesta av interiören är belagt med mattor, draperat, klätt, stoppat eller behängt med fransar eller tofsar.

Ett besök på Bauhaus Archiv

Inga kommentarer

För den som ämnar resa till Berlin är ett besök på Bauhaus Archiv – Museum für gestaltung nästan ett måste. De som redan är Bauhausälskare vet kanske att skolan fick ett abrupt slut trots flera försök att blidka den nazistiska regimen. 1933 fick den till slut lägga ner och dess lärare och elever fick söka sig till andra platser för att kunna utöva sitt arbete. Många av dem till antingen USA eller Sovjet där bauhausstilen i linje med ländernas övriga ideologi utvecklades åt varsitt håll.

Arts & Crafts-rörelsen

2 Kommentarer

I vår tid har William Morris fått stå som ensam representant för Arts & Craftsrörelsen. Men vad handlade det egentligen om? Det vi kanske främst tänker på idag är Morris’ fantastiska tapeter som fått ett uppsving de senaste åren även utanför byggnadsvårdskretsar, men Arts & Crafts-rörelsen påverkade även arkitektur och stadsplanering och dess influenser kom att sträcka sig långt utanför Englands gränser.

1800-talets Södermalm sett med Josabeth Sjöbergs ögon

Inga kommentarer

På översta våningen, i samma hus som Byggfabrikens söderbutik, bodde i mitten på 1800-talet en kvinna vid namn Josabeth Sjöberg. I sin samtid lämnade hon inget stort avtryck, det var långt senare som hennes unika verk kom upp i ljuset. Hon hade nämligen en ovanlig hobby, att dokumentera sitt stillsamma liv i 1800-talets Stockholm i naivistiska, detaljerade akvarellteckningar. Hon skildrar glimtar ur sitt eget liv i exteriörer och interiörer. De som är allra mest speciella är hennes interiörbilder föreställande hennes bostäder mellan 1838-1882. Dessa tittskåpslika bilder ger en ganska unik inblick i hur livet kunde te sig på Södermalm vid denna tid.

Hemmens forskningsinstitut -en studie i hushållsarbete

1 kommentar

I Sverige har vi länge varit vana vid att sällan behöva veta djupet på ett standard köksskåp eller vilka mått en kökshanddukhar. Vi tar för givet att vi kan lita på att det vi köper kommer att passa till det vi har hemma och att en produkt oftast är av den kvalitet den påstår sig vara. Men så har det såklart inte alltid varit. 1944 grundades Hemmens Forskningsinstitut där man började mäta och räkna allt som försiggick i köket på. Genom att gå mycket vetenskapligt och djupgående tillväga tog Hemmets forskningsinstitut reda på vad en hemmafru i 40-talets Sverige behövde för att skapa en funktionell hemmamiljö. Resultatet blev så småningom den första svenska köksstandarden 1950.

5 originaldetaljer i trapphuset under funkisen.

5 Kommentarer

I samband med funkisens inträde i stilhistorien 1930 stramas utseendet på trapphusen upp, och tonas ner. Borta är äldre arkitekturs pampiga entréer med dekorationsmåleri, mässingsdetaljer och mönstrade golv. Nu är det släta, vita eller grå ytor som gäller, eventuellt med en enkel rand i grönt eller rött i höjd med ledstängerna. Trapporna blir raka i vinkel istället för de tidigare svängda.

6 originaldetaljer till trapphuset kring sekelskiftet.

Inga kommentarer

Trapphus i sekelskiftets Sverige kännetecknas av gedigna, påkostade material, eller i alla fall skulle det gärna se så ut. Därför var det vanligt att anlita dekorationsmålare som målade väggarna för att imitera marmor och ådringsmåla snickerier för att efterlikna ädelträ. Entrén skulle vara pampig och spegla det som den vanligtvis rikt dekorerade fasaden byggde upp av förväntan och skönhet. Det hörde till vanligheterna att enskilda byggherrar ansvarade för bara ett hus eller mindre kvarter i taget som sedan länkades samman med befintliga hus och bildade fyrkantiga kvarter som omgärdade en innergård. Både standard och karaktär på hus i anslutning till varandra kunde därför skifta en hel del.