Från bruksträdgård till njutträdgård. Del 2 – Tjugotalet

– Vår inställning till trädgården har följts åt med hur vi ser på hemmet i stort. Vi har gått från trädgård med grönsaker och nyttoväxter, vilda trädgårdar till tuktade, via underhållsfritt under 70-talet till att idag njuta i och vårda. I takt med att byggnadsvård i stort blir allt mer intressant för gemene man och allt fler ser värdet i att bevara och renovera istället för att riva ut, spiller samma tankar och intressen ofta över på trädgården. Många gånger har det funnits en grundtanke med trädgårdens karaktär som med tiden har anpassats efter rådande mode, ork eller ideal i likhet med de förändringar ett hus går igenom under sin livstid. Synen på hemmet och trädgården har på många sätt följts åt genom historien. I trädgården har pendeln svängt tydligt mellan två olika formspråk; naturalistiskt och det formstarka, som hela tiden verkar som varandras motsatser. I del två går vi vidare mot 20-talet.

Wiener Werkstätte och brukskonsten

Omkring 1900 var Wien centrum i Europa när det gällde avant-gardekonst. Sprungen ur Arts & Craftsrörelsen kom Wiener Werkstätte att ta över där de slutade. Genom sitt formspråk förlänger de jugendstilens blomstringsperiod. I grunden ligger samma tankar om en vackrare vardagsvara, att allt i hemmet bör äga en skönhet. Secessionen med Gustav Klimt i spetsen, en gruppering av konstnärer som under tidigt 1900-tal skakade om etablissemanget och det de ansåg som andefattig och rutinmässig konst. Detta skapade ett klimat och en publik mottaglig för de idéer och verk som Wiener Werkstätte presenterade. De började som en sen variant av jugendstilen men gick tidigt i en annan riktning. Josef Hoffmann och Koloman Moser grundade tillsammans Wiener Werkstätte 1903 och förblev  under lång tid de ledande figurerna. Eftersom de lärt känna varandra under tiden de jobbat som lärare på Konstindustriskolan i Wien hade de utformat tydliga idéer av hur de ville förändra konsten, skapa möbler och hantverk för det moderna hemmet.

Från bruksträdgård till njutträdgård – 150 år i trädgården. Del 1 – Kring sekelskiftet

– Vår inställning till trädgården har följts åt med hur vi ser på hemmet i stort. Vi har gått från trädgård med grönsaker och nyttoväxter, vilda trädgårdar till tuktade, via underhållsfritt under 70-talet till att idag njuta i och vårda. I takt med att byggnadsvård i stort blir allt mer intressant för gemene man och allt fler ser värdet i att bevara och renovera istället för att riva ut, spiller samma tankar och intressen ofta över på trädgården. Många gånger har det funnits en grundtanke med trädgårdens karaktär som med tiden har anpassats efter rådande mode, ork eller ideal i likhet med de förändringar ett hus går igenom under sin livstid. Synen på hemmet och trädgården har på många sätt följts åt genom historien. I trädgården har pendeln svängt tydligt mellan två olika formspråk; naturalistiskt och det formstarka, som hela tiden verkar som varandras motsatser.

Josef Frank på ArkDes

Många som känner till Josef Frank associerar honom med de färg –och detaljrika textila tryck han skapade i samarbete med Estrid Ericsson för Svenskt Tenn. Vi ser honom gärna som en av våra stora svenska formgivare och för all del, men visste du att han hade en diger karriär bakom sig i Wien, som möbelformgivare och arkitekt innan han flyttade till Sverige? Innan han blev tvungen att fly undan de antisemitiska strömningar som florerade i Europa. 1933 flyttade han tillsammans med sin svenska fru Anna till Sverige. Josef Frank längtade alltid tillbaka till att rita byggnader och hela hem men fick tyvärr inte chansen att fortsätta den delen av sin karriär i sitt nya hemland. Tankarna kring boende och stadsplanering fick aldrig bli realiserade. Vi får nöja oss med att drömma om vad det hade kunnat bli av alla de skisser och teckningar som Josef Frank fortsatte att göra under hela sin karriär.

På jakt efter jugendarkitektur i Wien

Om det är jugendarkitektur du är intresserad av så är Wien platsen du ska åka till. Jugendarkitekturen i allmänhet och Otto Wagner i synnerhet har hjälpt till att forma denna stad. Vi vill gärna tipsa er om några av russinen ur kakan. Otto Wagner anses av många vara den modernistiska arkitekturens fader. Han föddes i Wien (1841-1918) och iklädde sig flera roller under sitt yrkesliv, bl.a. lärare, stadsplanerare men mest av allt som designer av hela miljöer.

Två välbevarade sekelskifteshem värda en omväg del 2 – Klunkehjemmet

Det finns två väldigt speciella bevarade hem från sekelskiftet, vart och ett unikt välbevarat för oss som besökare att se och uppleva. Ett ligger i Stockholm och det andra hittar vi i Köpenhamn. Nu har turen kommit till Klunkehjemmet i centrala Köpenhamn: Det som skiljer Klunkehjemmet från andra bevarade sekelskifteshem är att det är helt komplett. Och extra anmärkningsvärt: alla textilier är bevarade som annars ofta hinner vittra sönder eller bytas ut när smak och mode ändrar riktning. Och det vill inte säga lite textilier vid denna tiden då det mesta av interiören är belagt med mattor, draperat, klätt, stoppat eller behängt med fransar eller tofsar.

Ett besök på Bauhaus Archiv

För den som ämnar resa till Berlin är ett besök på Bauhaus Archiv – Museum für gestaltung nästan ett måste. De som redan är Bauhausälskare vet kanske att skolan fick ett abrupt slut trots flera försök att blidka den nazistiska regimen. 1933 fick den till slut lägga ner och dess lärare och elever fick söka sig till andra platser för att kunna utöva sitt arbete. Många av dem till antingen USA eller Sovjet där bauhausstilen i linje med ländernas övriga ideologi utvecklades åt varsitt håll.

Arts & Crafts-rörelsen

I vår tid har William Morris fått stå som ensam representant för Arts & Craftsrörelsen. Men vad handlade det egentligen om? Det vi kanske främst tänker på idag är Morris’ fantastiska tapeter som fått ett uppsving de senaste åren även utanför byggnadsvårdskretsar, men Arts & Crafts-rörelsen påverkade även arkitektur och stadsplanering och dess influenser kom att sträcka sig långt utanför Englands gränser.