Kakel, ostron och hattmakare, eller ”två timmar i New York”.

Om man som jag råkar ha ett par, tre timmar i en mellanlandning i ett minuskallt men snöfritt januari-New York är det bara att tacka sin lyckliga stjärna. På ett par dryga timmar hinner man gott och väl ta en promenad från Penn Station på 31:a gatan, ner via Madison Avenue, titta in på Oyster Bar i källarvåningen på mäktiga Grand Central Station på 42:a gatan och Park Avenue och tillbaka igen, medan man upplever centrala New Yorks riktiga staden-i-staden-karaktär. För trots sin status som världsstad av stora mått finns charmen i det lilla kvar i centrala NY, runt hörnet från Times Square och Broadways musikal- och teaterkvarter.

 


Man skulle kunna spendera dagar i det stora äpplet bara med att beundra tunnelbanenedgångarnas och tunnelbanestationernas kakelsättningar (om man är lagt åt det hållet). I en av nedgångarna till Bryant Park t.ex (nåt kvarter från Grand Central Station, bl.a. känt för att vara navet i en av modevärldens stora händelser; New York Fashion Week), är väggarna klädda med en djup oxblodsröd nyans av halftile-kakel. I nästa nedgång är det kvadratiskt kakel med art-deco detaljer som gäller.


Oyster barVäl på Grand Central Station är målet givet. Anrika Oyster Bar har funnits sedan tågspåren öppnades 1913, och fått vara kvar genom 1968 års rivningshot (!) som avvärjdes genom en massiv kampanj av självaste änke-first-ladyn Jackie Kennedy. Så här sade hon bland annat, och fick högsta domstolen att riva upp rivningbeslutet: ”Is it not cruel to let our city die by degrees, stripped of all her proud monuments, until there will be nothing left of all her history and beauty to inspire our children? If they are not inspired by the past of our city, where will they find the strength to fight for her future? (…).” På Oyster Bar väljer du ostron och skaldjur från menyn ovanför det öppna köket där kockarna skramlar runt med lådor av dagens fångst, medan du sippar på ett glas bubbel vid bardisken.

Mat i New YorkHar du inte haft råd att äta dig mätt på ostron passerar du på vägen tillbaka till Penn Station en av New Yorks mest överdådiga Deli. På en yta inte större ett normalt snabbköp samsas fräscha buffér från världens alla hörn, kyldiskarna dignar med hemlagad färdigmat, och vid ett flertal diskar kan man beställa just den diskens specialiteter. Den som inte hittar en favoriträtt här borde inte få vara i New York.


JJ hat centerJJ hat centerJJ hat center”Mad as a Hatter” är ett engelskt uttryck som betyder ungefär ”galenpanna”. Uttrycket kommer ursprungligen ifrån att hattmakare i allmänhet ansågs bli lite dinga i bollen av de kvicksilverångor de andades i sig vid hattmakningen, och har fått än mer relevans efter Lewis Carolls karaktär ”the Hatter” i ”Alice i underlandet”, en galen kanin i psykadelisk kostym som gärna bjuder på te och snackar hallucinatorisk goja. På 5th Avenue och 31 Street hittar vi inga ”madhatters”, men väl en underbar hattbutik, JJ hat center, vars åldriga innehavare antagligen är yngre än butiken. Välklädda herrar i kritstecksrandiga kostymer hälsar varandra med ett ”Brother” i lokalen med välbevarad och MYCKET stilfull inredning.


New York BarberSnäppet längre ner på 31:a gatan hastar jag förbi nåt som jag definerar som ”typisk New-York-stil”. Fast det ÄR ju faktiskt New York; en barbershop i en minimalistisk svartmålad lokal som ser ut som att den legat där forever. Och vips! Så var jag tillbaka på Penn Station igen.

2 kommentarer till “Kakel, ostron och hattmakare, eller ”två timmar i New York”.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.