K eller Q-märkning?

Kulturminnesmärkning, vad innebär det egentligen och vad står de olika beteckningarna för?

Detta är frågor som är helt berättigade; i folkmun används ofta ”K-märkning” som det enda begreppet när man vill tala om att en byggnad eller ett område är skyddat enligt lag. K-märkning är det äldsta uttrycket för ett planmärkt (på kartplan) skyddat område, men numera använder man mest begreppet Q-märkning för att utforma regler för skyddade platser.

Man kan säga att Q-märkning innebär ett skydd enligt lag, K-märkning är mer av en rådgivning av vad man bör och inte bör göra. På en kartplan över det skyddade (tex) huset, kan man sätta ut lilla q med olika index, till exempel så här: q1: kakelugnen i vardagsrummet, q2: den tillyxade panelen på sydsidan, q3: det blyinfattade fönstret på nordsidan, osv. På så sätt ser man tydligt vad man får och inte får göra med de olika delarna av huset, var och en av de små q-na har egna individuella skyddsföreskrifter.

Mycket byråkrati blir det, när man ska studera lagstiftningen. Men bara för att man bor i ett Q-märkt hus betyder inte det att man inte får göra någonting alls med sin hem-miljö, eller inte kan inreda som man vill! Ett bra exempel på fina lösningar har min mormor, som bor i ett hus från 1600-talet i Göteborg. Området, och därmed också huset, är Q-märkt sedan ett tiotal år tillbaka.

Finrummet vy

I finrummet blandas klassisk ”shabby chic”-inredning, med ett oväntat inslag….

Finrummet lampa detalj

…i form av en lampa av taggtråd! Fantastisk stämningsskapare av ovanligt material.

Järnspis detalj

Får man inte elda i sin järnspis kan man ju i alla fall dekorera den fint så här…

Inredningsdetalj vid järnspis

…eller så här!

Dörr med hål

En sjöman som en gång bott i huset (på andra sidan seklet någon gång) önskade sig en dörr som skulle påminna honom om livet till sjöss:

Dörr med titthål detalj

sagt och gjort! Genom hålet skymtar kakelugnen i finrummet.

Upphängningsanordning nutida

Upphängningsanordningar är både fint och praktiskt för att hålla värmen mellan rummen, då det är lite si så där med isoleringen i huset.

Upphängningsanordning detalj dåtida

Uppenbarligen är detta ingen nytt påfund…

Marieberg-kakelugn detalj

Får man inte elda i sin kakelugn av märket Marieberg, så får helt enkelt änglarna ta över.

Mariebergs kakelugn detalj 3

Förutom ovanstående har huset många originaldetaljer fint bevarade…

Detalj dörr beslag

Detalj blyinfattat fönster

Golvplattor vid spis

Golvplattor vid köksspisen. Både skyddar golvet mot gnistor och är dekorativt…numera dock enbart det senare.

6 kommentarer till “K eller Q-märkning?

  • 5 mars 2016 kl 08:26
    Direktlänk

    Q-Tidigare kunde kommunerna sätta Q som användning av kvartersmark med bestämmelsen Användning anpassad till bebyggelsens kulturvärde. Innebörden av Q var att marken bara fick användas för befintlig värdefull bebyggelse. Boverket anser inte att det är lämpligt att ange en användning på det sättet och har därför tagit bort Q för användning av kvartersmark!

    Svara
    • 31 mars 2016 kl 12:10
      Direktlänk

      Håkan – så vad menas med det (din kommernar 5 mars)? Om man har en mark med märkta byggnader?
      Om man har en lada tex som är Q märk kan man få bidrag för att hålla den i gått skick (får ej ha djur i den pga av att den ligger i ett samhälle)

      Svara
  • 22 mars 2010 kl 04:30
    Direktlänk

    Hej!

    Jag tycker att bloggposten förvirrar begreppen ännu mer.

    När det gäller lagskydd av hus så är det enda riktigt starka skyddet ”byggnadsminne”. Länsstyrelsen handlägger enskilda byggnadsminnen. Statliga byggnadsminnen handläggs av regeringen/riksantikvarieämbetet. Läs om det exempelvis här: http://sv.wikipedia.org/wiki/Byggnadsminne

    När det gäller K- eller Q-märkning är detta kommunernas egna inventeringar som ska ligga till grund för beslut när det gäller bygglovsärenden och liknande. K används väl inte längre, utan har i många fall ersatts av lilla och stora Q, Där stora Q brukar vara den typ av byggnader som är mest bevarandevärda och lilla q ligger lite under den nivån.

    Här kan också inflikas att i Stockholms kommun där byggfabriken har en filial, finns varken k- eller q-märkning av hus, Stockholms stad använder fyra olika färgkoder istället, där blå är den finaste, sedan kommer grön…

    Att riva eller förvanska byggnader som bara är Q- eller q-märkta är (tyvärr) möjligt eftersom byggnadsnämnderna har möjlighet att ta beslut som strider mot märkningen. Det är alltså inget lagskydd, som det står i bloggposten. En komplettering av lagskyddet för bebyggelse som inte är byggnadsminne finns däremot i plan- och bygglagen t ex kap 8 och 15.

    Sammanfattningsvis finns i stort sett alltså byggnadsminne(lagskydd) och kommunens egen inventering som kan kallas vad som helst och är rådgivande men inte utgör ett lagskydd.

    Svara
    • 23 mars 2010 kl 11:39
      Direktlänk

      Hm, angående användningen av stora och lilla Q samt ”färgkodning” så är det förstnämnda hämtat från en föreläsning på Institutionen för Kulturvård, medan färgkodningen är ett kapitel som jag valde att inte ta upp, eftersom det inte används överallt.
      Angående q-märkning och huruvida dessa ingår i detaljplaner, vilka är juridiskt bindande, går att slå upp i Stadsbyggnadskontorets ordlista på följande adress:
      http://planer.sbk.stockholm.se/SBKPlanTemplates/SBKVPlanDictionary.aspx?id=14

      Hoppas förvirringen inte blir alltför utbredd. Varje kommun har egna sätt att hantera arbeten med översiktsplaner och dylikt, därav en viss förvirring. Har man ytterligare frågor om till exempel någon specifik byggnad, går det så klart bra att höra av sig till Kommunfullmäktige eller Stadsbyggnadskontoret.

      Svara
  • 22 mars 2010 kl 04:30
    Direktlänk

    Hej!

    Jag tycker att bloggposten förvirrar begreppen ännu mer.

    När det gäller lagskydd av hus så är det enda riktigt starka skyddet ”byggnadsminne”. Länsstyrelsen handlägger enskilda byggnadsminnen. Statliga byggnadsminnen handläggs av regeringen/riksantikvarieämbetet. Läs om det exempelvis här: http://sv.wikipedia.org/wiki/Byggnadsminne

    När det gäller K- eller Q-märkning är detta kommunernas egna inventeringar som ska ligga till grund för beslut när det gäller bygglovsärenden och liknande. K används väl inte längre, utan har i många fall ersatts av lilla och stora Q, Där stora Q brukar vara den typ av byggnader som är mest bevarandevärda och lilla q ligger lite under den nivån.

    Här kan också inflikas att i Stockholms kommun där byggfabriken har en filial, finns varken k- eller q-märkning av hus, Stockholms stad använder fyra olika färgkoder istället, där blå är den finaste, sedan kommer grön…

    Att riva eller förvanska byggnader som bara är Q- eller q-märkta är (tyvärr) möjligt eftersom byggnadsnämnderna har möjlighet att ta beslut som strider mot märkningen. Det är alltså inget lagskydd, som det står i bloggposten. En komplettering av lagskyddet för bebyggelse som inte är byggnadsminne finns däremot i plan- och bygglagen t ex kap 8 och 15.

    Sammanfattningsvis finns i stort sett alltså byggnadsminne(lagskydd) och kommunens egen inventering som kan kallas vad som helst och är rådgivande men inte utgör ett lagskydd.

    Svara
    • 23 mars 2010 kl 11:39
      Direktlänk

      Hm, angående användningen av stora och lilla Q samt ”färgkodning” så är det förstnämnda hämtat från en föreläsning på Institutionen för Kulturvård, medan färgkodningen är ett kapitel som jag valde att inte ta upp, eftersom det inte används överallt.
      Angående q-märkning och huruvida dessa ingår i detaljplaner, vilka är juridiskt bindande, går att slå upp i Stadsbyggnadskontorets ordlista på följande adress:
      http://planer.sbk.stockholm.se/SBKPlanTemplates/SBKVPlanDictionary.aspx?id=14

      Hoppas förvirringen inte blir alltför utbredd. Varje kommun har egna sätt att hantera arbeten med översiktsplaner och dylikt, därav en viss förvirring. Har man ytterligare frågor om till exempel någon specifik byggnad, går det så klart bra att höra av sig till Kommunfullmäktige eller Stadsbyggnadskontoret.

      Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.