Anders 1920-talshus på den skånska slätten får långsamt tillbaka sin ursprungliga charm. Läs del 1 här.

Rum för rum, så var vi framme vid det 60-talsrenoverade badrummet med sitt karakteristiska vita kvadratiska kakel, kaklat till brösthöjd med rundade kanter i avsluten. På golvet en matt kvadratisk klinker i spräckligt utförande, och på väggen den ohotade vita globlampan ovan plåtskåpet med svängbar spegel. En tidsanda infälld i vår gamla jugendvilla. Enkelt och snyggt, prövat av tiden, men med tynande rostiga avloppsstammar och vattenledningar som hinder för fortsatt överlevnad.

Med hyrd bilningsmaskin mejslade vi oss igenom väggar och golv, för att på allvar söka efter de djupt dolda avloppsrören. Efter lager med cement, och ”kliande” isolering så stötte vi på det typiska utfyllnadsmaterial som man så ofta finner i gamla hus: Vem har inte stött på gamla skor, porslinskross, tegel och annat byggskräp som användes för att fylla upp håligheter. Vilken parallell men samtidig kontrast till dagens tankar kring återvinning.

I vårt fall så stötte vi på den gamla murstocken, blandad med sand och till min glada förvåning resterna av vad vi tror är det gamla badrummet! Som ansvarig för Byggfabrikens victorianska kakel- och klinkersortiment kunde jag snabbt konstatera att det gissningsvis 80-90-åriga slitna men vackra kaklet till stor del överensstämmer med Byggfabrikens kakel i kulör Jet Black och Brilliant White, dock i andra proportioner. Den krackelerade ljusblå kakelprofilen sånär identisk med Byggfabriken listprofil ”Albert”, jämför tex ”Aqua source – Albert”.

Jag undrar hur det såg ut? Fanns här en gång kanske en högspolande toalett och kromade badrumsbeslag som jag dagligen jobbar med?

En alternativ idé som slog mig är att det kan vara rester av en fint dekorerad hall eller entré, eller möjligtvis en fint dekorerad spis/kakelugn. Kakel kunde förr i världen sättas utanför badrummet i miljöer där pengar och prestige fanns. Tveksamt dock om mitt lilla hus rymde något av dessa…

Före och efterbilder kommer så småningom.

På återseende!

Anders, Byggfabriken Malmö