Ibland får vi sådana där spännande uppdrag som känns extra speciella. Den här gången handlade det om att göra nya emaljskyltar åt Gamla Kyrkogården i Malmö. Detta för att ersätta de gamla som helt rostat sönder och inte gick att bevara. En livslängd på sådär en 130 år är bra gjort. Vädrets makter och tidens tand gör till slut att en emaljskylt får små sprickor och krackeleringar på sina mest utsatta områden som gör att väta kommer in under emaljen och orsakar att skylten till slut börjar rosta och vittra sönder.

Mitt i stan ligger den, och vid tiden för anläggandet, utanför stadskärnan med får betandes, idag en liten lummig kyrkogård kallad Gamla Kyrkogården. Under våren täcks marken av en blommande matta, först av gula vintergäck och senare blå scilla och under sommarmånaderna erbjuder den skugga under sina grönskande träd för malmöiterna och en och annan besökande turist. Kyrkogården är viloplats för många av Malmös stora handels -och industrifamiljer från tidigt 1800-tal, då kyrkogården anlades, och som spelade viktiga roller i stadens utveckling. Efternamn som Flensburg, Kockum, Suell och Bager känns igen bland många malmöbor och historienördar.

Gamla Kyrkogården är numera kulturmärkt och det pågår ett kontinuerligt arbete med att varsamt renovera och så långt det är möjligt, bevara stenar, staket och annan utsmyckning som tillhör gravplatserna.

Det var här vi kom in i bilden och nytillverkade i emalj efter de gamla skyltarna på samma vis som originalen.

Med varsam hand sätts de fast på gjutjärnsurnan och kommer med all sannolikhet hålla i minst lika många år som de gamla! När det blir fart på växtligheten i urnorna så kommer det se precis lika fint ut som för mer än hundra år sedan.