Ebbas hus- Ett besök i Malmös minsta museum.

Kvarteren kring Caroli kyrka i Malmö ser idag väldigt annorlunda ut än vad de gjorde fram till 60-talet. Det beslutades att totalsanera mellan 1968-72 och därmed jämna många av de gamla husen med marken och bygga nytt, modernt. Kvarteren ansågs förslummade och och nedgångna och drogs med problem som fylleri och prostitution. Fram tills 1935 låg även Malmö Hospital, Asylen, i folkmun kallat Tosingahuset, i dessa kvarter och bidrog till områdets låga anseende.

snapperupsgatan

Såhär såg Snapperupsgatan ut på 1910-talet när Ebba och hennes bror Ture var barn. Bakom planket mittemot huslängan ligger Asylen.

Däremot var det 1968 bara cirka 20% av bebyggelsen i Carolikvarteren som var i så dåligt skick att de behövde rivas helt. Men de drivande politikerna menade vid den tiden att vinsterna med att riva hela kvarter och bygga nytt var så stora att även de hus som inte var nergångna dömdes ut och revs. Man ville också skapa fler bostäder genom att ersätta låghusbebyggelse med fastigheter med flera våningar. Tyvärr blev saneringen hårdhänt så till den grad att Carolikvarteren enligt många aldrig återfått sin ursprungliga charm. Förhoppningsvis hade vi tänkt annorlunda idag.

Ett litet pyttehus står dock kvar som ett monument i miniformat. I det huset bodde Ebba Olsson fram till 1984. Hon vägrade lämna sitt hus trots läget i Malmös sämst ansedda kvarter och trots att alla andra gathus omkring henne revs till fördel för nya flervåningshus.

dörr mot vind

 

Uppe på andra våningen ligger sovrummet där hela familjen sov. Rummet har återställts till hur det såg ut när Ebba och hennes bror Ture var små på 1910-talet. Genom dörren skymtar takpannornas baksidor på råvinden som man passerar på vägen ner till bottenvåningen.sovrum

Familjen Olsson flyttade in i det då redan gamla huset år 1911 (grunden är från 1700-talet men det är okänt hur gammalt själva huset är) efter Ebbas farmor och farfar. Mamma Anna var tveksam till läget mittemot Asylen, bland ölkaféer och prostitutionsstråk, men de hade det gott ställt i huset med både el och rinnande vatten inomhus.

trappa

 

Pappa Olof drog in rinnande vatten för att hustrun skulle trivas bättre i huset och tillverkade även den smala trappan till övervåningen.

Ebba flyttade hemifrån i 20-årsåldern, men flyttade tillbaka till Malmö och gathuset på Snapperupsgatan när hennes far fick en hjärnblödning och vårdade honom och hjälpte till med försörjningen tills hans död 20 år senare. Hon bodde sedan kvar tillsammans med modern tills hon dog i sin tur 1961. De båda försörjde sig som snörmakerskor till sybehör för sömnad. Ebba bodde sedan kvar ensam i gathuset i ytterligare 20 år.


I det lilla köket med sin vedspis har tiden stannat alla små skåp och lådor är fyllda med Ebbas saker som hon lämnade dem. Lyfter man på luckan närmast i bild hittar man alla verktyg som Ebba använde till bakningen. Köksluckorna är målade med drickafärg, en gammal metod för att tillverka en tunn lasyr där öl eller svagdricka utgör bindemedlet. Från köket kommer man ut till den lilla bakgården med utedass och en liten verkstad och vedbod.

Sina sista fem år i livet tillbringade Ebba, nu 83 år gammal, för bekvämlighets skull till en modern lägenhet. Men Ebba hade sedan en tid tillbaka insett värdet i att bevara sitt lilla hus för eftervärlden och donerade det till Malmö Stad. Det restaurerades varsamt och står kvar som när Ebba bodde i det med de flesta av hennes möbler och saker tillbaka på sina platser. De möbler och material som fattades eller hade bytts ut har kompletterats från rivningsbyggnader i området som kuloströmbrytare och några av linoleumgolven samt barnsängarna som inte fanns kvar i huset när Ebba bodde där ensam. År 1991 öppnades huset upp som museum.

spegelkakelugn

Hela hemmet ryms på två små våningsplan med smal trappa som förenar dem. Ändå är intrycket inte att det känns trångt, allt ryms som en familj med två barn kunde behöva. På bottenvåningen samsas köket och hallen med två övriga rum med möbler i gediget mörkt trä, virkade spetsdukar på borden och linoleummattor med mönster från orientaliska mattor där familjen levde både vardagsliv och hade gäster på besök. fargsnitt

På flera ställen i huset kan man finna färgsnitt av denna typen som man har skrapat fram för att se vilka kulörer och färgtyper man använt sig av tidigare i huset och då kunnat räkna ut hur det såg ut på 1910-talet när Ebba och Ture var barn.

För att hitta till Ebbas hus klicka här.

Spara

Spara

Spara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.