Är du lycklig ägare till ett äldre hus? Eller nyfiken på vilka som bott i din lägenhet för 50 eller kanske 150 år sedan? Att byggnadsforska tangerar släktforskning på flera sätt. Det gäller att hitta en källa att börja nysta i, sedan brukar det ena ge det andra. Även om man inte vet riktigt var som är mest logiskt att börja leta, är huvudsaken att man börjar någonstans. Kanske har du tur och hittar mer än du förväntade dig, kanske inte. Det beror på hur mycket sparade uppgifter det finns om ditt hus eller området huset ingår i, vilket i sin tur har att göra med samhällets prioriteringar under husets ”levnadstid”. Som ett exempel finns det sällan ritningar (men kanske annan information) över allmogebebyggelse bevarade, till skillnad från över hus i städerna.

Men man kan som sagt ha tur – och inget att förlora på att försöka! 😉

Dessutom är det inte mycket som slår känslan av att hålla gulnade handlingar från 1600-talet i sina händer…arkiven är helt klart värda ett besök bara av den anledningen!

Beskrivningar av mark:

i: Jordeböcker

Domböcker (=behandlar när något byter ägare), och

Tänkeböcker (=de äldsta domböckerna.)

Beskrivningar av bebyggelsen…

…på landsbygden:

byggnadsnämnden (ombyggnader i sammanhållen bebyggelse)

eventuella privata arkivhållare (t.ex vid herresäten eller arkitektkontor)

…i städerna:

Statens fastighetsverk (statliga offentliga byggnader.)

Samtliga ovanstående handlingar går att hitta på Stadsbyggnadskontoret eller Landsarkivet. (Ordet Landsarkiv syftar här på region, ej på land.)

Fotografier och skisser:

Stadsmuseernas och länsmuseernas arkiv eller den praktiska samsöktjänsten Kringla

Arkitekturmuseets och Nordiska museets arkiv.

Kartor:

Lantmäteriet.

Bebyggelsens användning:

Brandförsäkringar och dylikt.

Bouppteckningar (upprättas vid dödsfall för beskattning av tillgångar)

Mantalslängder (=förteckning över skattepliktiga hushåll från ca 1600-talet)

Det mesta av ovanstående hittas på landsarkivet.

De boende:

Kyrkoböckerna: födslar, vigslar, dödsfall, samt in och ut-flyttning.

Husförhörslängderna: Läskunnighet, dygdighet, begåvningsbedömning och dylikt. OBS! Här kan finnas uppgifter om pigor och annat tjänstefolk som inte alltid är nedtecknade på andra ställen.

För byggnader med särskilda ändamål finns ofta särskilda arkiv upprättade, t.ex:

Kyrkor och prästgårdar:

ATA (Antikvariskt Topografiskt Arkiv)

Pastorsexpeditionernas kyrkoarkiv

även information om skolbyggnader kan finnas i kyrkoarkiven.

Ibland kan det vara knepigt att tyda de gamla handskrifterna: ofta är orden både stavade och använda i sammanhang som vi inte är vana vid. För att underlätta finns det kurser i Paleografi att gå, eller för att studera själv finns exempelvis i Riksarkivet.