Bakelit – det osmältbara materialet

”I was trying to make something really hard, but then I thought I should make something really soft instead, that could be molded into different shapes. That was how I came up with the first plastic. I called it Bakelite.” Leo Hendrik Beakeland

Bakelit! Det var namnet som Leo Hendrik Baekenland gav materialet när han uppfann och tog patent på det omkring år 1907. Få material har så stark anknytning till en stilepok som detta. Från 1920-tal till 40-tal var det materialet nummer ett för att tillverka detaljer för el och andra nymodigheter. Det var ett hårt och samtidigt formbart material som även hade den goda egenskapen att inte brinna, inte ens smälta i hög värme. Dessa egenskaper gjorde bakeliten till ett optimalt material för allt vad elektricitet och värme hette.

Därutöver andades det framtid, modernitet och lyx med sitt ebenholtslika uttryck och användes därför flitigt för alla nya uppfinningar vid denna tiden. De två världskrigen med alla sina uppfinningar för kommunikation, gav i materialet en extra skjuts. Dock var dess storhetstid förhållandevis kort och bakeliten fick snart se sig omkörd av plaster som var både lättare och billigare att tillverka.

Det första många av oss kommer att tänka på är de gedigna bakelittelefonerna och radioapparaterna. Ikoniska former där vi först skådade den teknik vi idag är så vana vid, och som fortfarande präglar hur vi förväntar oss att denna ska se ut. Välgjort och med ett tydligt formspråk, med intentionen att hålla för generationer framåt. Kanske är det därför våra positiva associationer till bakeliten är så många.

fulgentin
Bild: Byggfabriken

Bakelit kan med tiden mista en del av sin forna glans, torka ut och bli matt och grå. Om du t.ex. tittar på klassiska funkisbestick med bakelithandtag som diskats i maskin kan de vara alldeles matta och kan så småningom börja spricka. Boten för detta bekymmer stavas Fulgentin och gör att den allra torraste och matta bakelitdetalj får tillbaka sin lyster.

I Byggfabrikens sortiment finns massor av produkter med bakelitdetaljer såsom dörrhandtag, fotlamphållare, ringklockor och komponenter för att koppla och tända/släcka el och ljus:

bakelit
Bild: Byggfabriken

Bakelitens lite mindre kända kusin är duroplasten. Eftersom bakelit inte går att tillverka i vitt kom duroplasten som en god ersättare. Den delar många av bakelitens goda egenskaper men har en yngre historia som tar sin början i efterkrigstidens Östtyskland. Den är stark och hård och utöver att användas för elkomponenter under funkisens senare del, har den även använts för att bygga karossen till den östtyska folkbilen Trabant.

 

Vill du läsa mer om ström och dess historia kan du göra det under fliken renoveringhjälpen genom att klicka här>>

 

 

 

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.