A-lunds och B-lunds

Det svenska folkhemsbyggandet var i sitt esse på 50-talet. Intresset var stort för frågor kring inredning, boende och familjebildning. De pedagogiska texterna i otaliga skrifter om att sätta bo förefaller idag som ett övermått av präktighet, men det är inte utan att tanken är sund. Vad är det nödvändiga, vad kan man försaka, hur vårdar man och tar hand om det man har? Någonstans mellan då och nu gick det lite fel. Överkonsumtionen tog fart, och vi kan ju lugnt säga att våra hem idag rymmer långt mer än vad vi faktiskt behöver. Men vad är ett mått på behov?

I skriften ”Vi vill”s bosättningsnummer, utgiven av kooperativa förbundet 1952 läser man följande inledning:

”Kooperationens strävan har alltid varit att praktiskt såväl som teoretiskt – genom tillverkning av moderna, ändamålsenliga möbler och genom stimulerande bidrag på upplysningsområdet – se till att debatten i bosättningsfrågan hålles vid liv, så att man kan komma fram till lösningar, som både ur samhällets och den enskildes synpunkt blir ändamålsenliga.”

Vidare skriver man om äktenskapet, familjebildning, bosättning och om ”att vara konsument”.

För bostadens möblering och användning har man gjort två exempel; familjerna A-lunds och B-lunds, för att pedagogiskt á la femtiotal visa hur praktiskt och välordnat livet kan te sig om man planerar väl, oavsett familjetyp. Familjen A-lund består av ”ett nygift par som just håller på att flytta in i en lägenhet på två rum och kök. De har inga barn och får god plats i sin bostad.”. Familjen B-lund är mamma, pappa och två barn. ”Krångligare är det för B-lunds. De bor också sedan några år i en tvårummare. De har emellertid två barn i lekåldern och det gäller att bereda bästa möjliga plats för både föräldrar och barn, även om det ser trångt ut.”

Illustrationen nedan visar de olika aktiviteter som ska få plats i dessa standardiserade liv:

Familjen A-lunds dag förflyter sålunda:

”Symbolerna för funktionerna anger i grova drag vad de sysselsätter sig med, när de vistas hemma en genomsnittsvardag. Ett par gånger i månaden får de besök av några goda vänner. Detta syns inte på denna bild, men de måste också tänka på att kunna ordna det trevligt vid sådana tillfällen och ibland vill de kunna bjuda vännerna på middag.”

För familjen B-lund är det annorlunda:

”B-lunds bor i samma hus en trappa upp. Lägenheten är likadan men familjen lever sitt liv på ett helt annat sätt. Vi ser av denna bild hur dagen förflyter. Hemmet är här mycket mera fyllt med dagliga sysslor än hos A-lunds. Dessutom har B-lunds en större umgängeskrets, som kommer på besök åtminstone en gång i veckan.”

Vidare beskrivs med ritningar och illustrationer hur olika möbleringar av hemmet skulle fungera för de olika familjerna och skriften fortsätter med att rekommendera olika möbler och bosättningsattiraljer. Naturligtvis kan vi nästan sextio år senare fnissa lite och skaka på huvudet. Var är t.ex pappaledigheten? Och tv’n? Men nånstans är det ändå här vi kommer ifrån, och standardiseringen till trots har den hjälpt oss en bit på vägen, även om det dröjde ända tills 1983 innan mellanmjölken lanserades.

Ha en bra genomsnittsvardag!

2 kommentarer till “A-lunds och B-lunds

  • 25 mars 2010 kl 11:03
    Direktlänk

    Jag älskar de där gamla skrifterna! Även om det kan verka lite reaktionärt 😉
    Kommer HELA B-lunds umgängeskrets på besök minst en gång i veckan? Bevare mig väl!

    Svara
  • 25 mars 2010 kl 11:03
    Direktlänk

    Jag älskar de där gamla skrifterna! Även om det kan verka lite reaktionärt 😉
    Kommer HELA B-lunds umgängeskrets på besök minst en gång i veckan? Bevare mig väl!

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.