Arkitekturhistoria Byggfabriken Byggnadsvård

”Precis som det var, fast helt” – Sjömannens hus

På en gata i Malmö ligger en tjugotalsvilla där det en gång i tiden bodde en sjökapten. Han var känd i kvarteret som en lite udda karaktär. När Byggfabriken först besöker huset har det stått tomt ett år och helt utan underhåll i över trettio år. Träd, buskar och annan växtlighet hade börjat vinna tillbaka stora delar av tomten, på balkongen växte tills alldeles nyss en tre meter hög björk med rötterna djupt in i fasaden. Läs mer »

Inga kommentarer

Från bruksträdgård till njutträdgård – del 3.

Inga kommentarer

– Vår inställning till trädgården har följts åt med hur vi ser på hemmet i stort. Vi har gått från trädgård med grönsaker och nyttoväxter, vilda trädgårdar till tuktade, via underhållsfritt under 70-talet till att idag njuta i och vårda. Vi har kommit fram till den tredje och sista delen som tar avstamp i 1930-talet. I takt med att byggnadsvård i stort blir allt mer intressant för gemene man och allt fler ser värdet i att bevara och renovera istället för att riva ut, spiller samma tankar och intressen ofta över på trädgården. Många gånger har det funnits en grundtanke med trädgårdens karaktär som med tiden har anpassats efter rådande mode, ork eller ideal i likhet med de förändringar ett hus går igenom under sin livstid. Synen på hemmet och trädgården har på många sätt följts åt genom historien. I trädgården har pendeln svängt tydligt mellan två olika formspråk; naturalistiskt och det formstarka, som hela tiden verkar som varandras motsatser.

Stationsbyggnaden – porten till framtiden

Inga kommentarer

En av de viktigaste nya byggnadstyperna som uppstår under industrialismen är järnvägsstationen. I Sverige uppförs under andra hälften av 1800-talet närmare 300 stationer. Man byggde påkostat och man byggde snabbt för att skapa den nya tidens stadsport. Stationshuset skulle helst ligga vid ett torg och ges en form som motsvarade övriga offentliga byggnader eller i alla fall föreställningen om hur de skulle se ut. Precis som övrig arkitektur och design vid den här tiden påverkades byggstilen mycket av historiska stilar som därigenom bildade alla de nystilar som är karaktäristiskt för mitten på 1800-talet till sekelskiftet. Och nog kan man ganska lätt skönja inspirationen från historiska förebilder som triumfbågar och antika portar.

Från bruksträdgård till njutträdgård. Del 2 – Tjugotalet

Inga kommentarer

– Vår inställning till trädgården har följts åt med hur vi ser på hemmet i stort. Vi har gått från trädgård med grönsaker och nyttoväxter, vilda trädgårdar till tuktade, via underhållsfritt under 70-talet till att idag njuta i och vårda. I takt med att byggnadsvård i stort blir allt mer intressant för gemene man och allt fler ser värdet i att bevara och renovera istället för att riva ut, spiller samma tankar och intressen ofta över på trädgården. Många gånger har det funnits en grundtanke med trädgårdens karaktär som med tiden har anpassats efter rådande mode, ork eller ideal i likhet med de förändringar ett hus går igenom under sin livstid. Synen på hemmet och trädgården har på många sätt följts åt genom historien. I trädgården har pendeln svängt tydligt mellan två olika formspråk; naturalistiskt och det formstarka, som hela tiden verkar som varandras motsatser. I del två går vi vidare mot 20-talet.

Wiener Werkstätte och brukskonsten

Inga kommentarer

Omkring 1900 var Wien centrum i Europa när det gällde avant-gardekonst. Sprungen ur Arts & Craftsrörelsen kom Wiener Werkstätte att ta över där de slutade. Genom sitt formspråk förlänger de jugendstilens blomstringsperiod. I grunden ligger samma tankar om en vackrare vardagsvara, att allt i hemmet bör äga en skönhet. Secessionen med Gustav Klimt i spetsen, en gruppering av konstnärer som under tidigt 1900-tal skakade om etablissemanget och det de ansåg som andefattig och rutinmässig konst. Detta skapade ett klimat och en publik mottaglig för de idéer och verk som Wiener Werkstätte presenterade. De började som en sen variant av jugendstilen men gick tidigt i en annan riktning. Josef Hoffmann och Koloman Moser grundade tillsammans Wiener Werkstätte 1903 och förblev  under lång tid de ledande figurerna. Eftersom de lärt känna varandra under tiden de jobbat som lärare på Konstindustriskolan i Wien hade de utformat tydliga idéer av hur de ville förändra konsten, skapa möbler och hantverk för det moderna hemmet.

Från bruksträdgård till njutträdgård – 150 år i trädgården. Del 1 – Kring sekelskiftet

Inga kommentarer

– Vår inställning till trädgården har följts åt med hur vi ser på hemmet i stort. Vi har gått från trädgård med grönsaker och nyttoväxter, vilda trädgårdar till tuktade, via underhållsfritt under 70-talet till att idag njuta i och vårda. I takt med att byggnadsvård i stort blir allt mer intressant för gemene man och allt fler ser värdet i att bevara och renovera istället för att riva ut, spiller samma tankar och intressen ofta över på trädgården. Många gånger har det funnits en grundtanke med trädgårdens karaktär som med tiden har anpassats efter rådande mode, ork eller ideal i likhet med de förändringar ett hus går igenom under sin livstid. Synen på hemmet och trädgården har på många sätt följts åt genom historien. I trädgården har pendeln svängt tydligt mellan två olika formspråk; naturalistiskt och det formstarka, som hela tiden verkar som varandras motsatser.

Josef Frank på ArkDes

Inga kommentarer

Många som känner till Josef Frank associerar honom med de färg –och detaljrika textila tryck han skapade i samarbete med Estrid Ericsson för Svenskt Tenn. Vi ser honom gärna som en av våra stora svenska formgivare och för all del, men visste du att han hade en diger karriär bakom sig i Wien, som möbelformgivare och arkitekt innan han flyttade till Sverige? Innan han blev tvungen att fly undan de antisemitiska strömningar som florerade i Europa. 1933 flyttade han tillsammans med sin svenska fru Anna till Sverige. Josef Frank längtade alltid tillbaka till att rita byggnader och hela hem men fick tyvärr inte chansen att fortsätta den delen av sin karriär i sitt nya hemland. Tankarna kring boende och stadsplanering fick aldrig bli realiserade. Vi får nöja oss med att drömma om vad det hade kunnat bli av alla de skisser och teckningar som Josef Frank fortsatte att göra under hela sin karriär.