Sjömannens hus – ett år senare

Mycket har hänt i renoveringen av Sjömannens hus. På tomten står nu ett magnifikt 20-talshus med massor av karaktär.Allt är inte helt klart inomhus men taket är helt, skorstenen uppmurad på nytt och fasaden är putsad i en mjukt varmgrå ton. De trasiga fönsterna har bytts ut mot nya från Byggfabriken, i samma stil och material som originalen som målats med linoljefärg i kulören Antikgrön. Vi ringer på den nya ringklockan bredvid den nya ytterdörren, målad i samma kulör som fönsterna. Det var nästan exakt ett år sedan sist när vi kliver in i Sjömannens hus. Vi kommer in i den numera lite större hallen där det precis håller på att läggas ett klinkergolv i rött och vitt i stående rutor. Läs mer »

Karin Larsson – en inredningspionjär

Sundborn står för en av de allra starkaste förebilderna till ett förhållningssätt till hemmet som liknar det vi har idag, tankar om vad som är god smak och vad som kännetecknar ett lyckat hem. Konstnärsparet Karin och Carl Larsson var superkändisar för sin tid och många var de både svenska och utländska gäster som kom för att besöka dem i deras unika konstnärshem, ett av Sveriges mest omtalade. Deras hem, Lilla Hyttnäs i Sundborn, utanför Falun är väl värt ett besök och inspirerar än idag. Läs mer »

Nytt i sortimentet – Portlampa Sorgenfri

Det är med stolthet vi kan presentera den här, sedan länge, efterlängtade nyhet i vårt sortiment. Mycket jobb har lagts på att hitta rätt material och tillvägagångssätt för att ta fram en lampa med både en form och funktion som stämmer överens med originalets kvalitet och utseende, både som ny och över tid. Den dök först upp på våra fasader under slutet av 1920-talet i takt med att elektriskt ljus blev en möjlighet för en större massa. Den var oerhört modern med lampa och husnummer i ett och erbjöd en smidig lösning för att visa vägen till rätt port.

”Precis som det var, fast helt” – Sjömannens hus

På en gata i Malmö ligger en tjugotalsvilla där det en gång i tiden bodde en sjökapten. Han var känd i kvarteret som en lite udda karaktär. När Byggfabriken först besöker huset har det stått tomt ett år och helt utan underhåll i över trettio år. Träd, buskar och annan växtlighet hade börjat vinna tillbaka stora delar av tomten, på balkongen växte tills alldeles nyss en tre meter hög björk med rötterna djupt in i fasaden.

Från bruksträdgård till njutträdgård – del 3.

– Vår inställning till trädgården har följts åt med hur vi ser på hemmet i stort. Vi har gått från trädgård med grönsaker och nyttoväxter, vilda trädgårdar till tuktade, via underhållsfritt under 70-talet till att idag njuta i och vårda. Vi har kommit fram till den tredje och sista delen som tar avstamp i 1930-talet. I takt med att byggnadsvård i stort blir allt mer intressant för gemene man och allt fler ser värdet i att bevara och renovera istället för att riva ut, spiller samma tankar och intressen ofta över på trädgården. Många gånger har det funnits en grundtanke med trädgårdens karaktär som med tiden har anpassats efter rådande mode, ork eller ideal i likhet med de förändringar ett hus går igenom under sin livstid. Synen på hemmet och trädgården har på många sätt följts åt genom historien. I trädgården har pendeln svängt tydligt mellan två olika formspråk; naturalistiskt och det formstarka, som hela tiden verkar som varandras motsatser.

Stationsbyggnaden – porten till framtiden

En av de viktigaste nya byggnadstyperna som uppstår under industrialismen är järnvägsstationen. I Sverige uppförs under andra hälften av 1800-talet närmare 300 stationer. Man byggde påkostat och man byggde snabbt för att skapa den nya tidens stadsport. Stationshuset skulle helst ligga vid ett torg och ges en form som motsvarade övriga offentliga byggnader eller i alla fall föreställningen om hur de skulle se ut. Precis som övrig arkitektur och design vid den här tiden påverkades byggstilen mycket av historiska stilar som därigenom bildade alla de nystilar som är karaktäristiskt för mitten på 1800-talet till sekelskiftet. Och nog kan man ganska lätt skönja inspirationen från historiska förebilder som triumfbågar och antika portar.

Från bruksträdgård till njutträdgård. Del 2 – Tjugotalet

– Vår inställning till trädgården har följts åt med hur vi ser på hemmet i stort. Vi har gått från trädgård med grönsaker och nyttoväxter, vilda trädgårdar till tuktade, via underhållsfritt under 70-talet till att idag njuta i och vårda. I takt med att byggnadsvård i stort blir allt mer intressant för gemene man och allt fler ser värdet i att bevara och renovera istället för att riva ut, spiller samma tankar och intressen ofta över på trädgården. Många gånger har det funnits en grundtanke med trädgårdens karaktär som med tiden har anpassats efter rådande mode, ork eller ideal i likhet med de förändringar ett hus går igenom under sin livstid. Synen på hemmet och trädgården har på många sätt följts åt genom historien. I trädgården har pendeln svängt tydligt mellan två olika formspråk; naturalistiskt och det formstarka, som hela tiden verkar som varandras motsatser. I del två går vi vidare mot 20-talet.