Renoveringshjälpens startsidaAlla artiklar Arkitekturhistoria Snickerier

Innerdörrar

1880-1920
Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet är stadsvåningarnas innerdörrar ofta rikt profilerade med många spegelfyllningar. Höga pardörrar är vanligt in till salongerna och i större våningar ligger rummen i fil med breda dörröppningar som släpper in mycket ljus mellan rummen. Till kök och kammare är det enkeldörrar som gäller och till skafferier och garderober går man ner ytterligare på skalan med mindre och tunnare dörrar.

Dörrarnas spegelindelning är relativt likartad under perioden. Tre-, fyra- och femspegeldörrar är vanligast, dimensioneringen och framförallt profileringen i ramvirket (s.k. kälning) varierar däremot något mera. Fransk, halvfransk och stenfason förekommer. Fransk fason fanns på pardörrar och enkeldörrar i herrskapsavdelningen och halvfransk fason i kammar- och tjänsteavdelningen. På vind och i källare användes den enklaste stenfasonen. Glas ersätter ibland träfyllningarna för att släppa fram ljus till mörka rum och korridorer. Glaset kunde vara etsat, s.k. muslinglas, eller med ett präglat mönster.

Under andra hälften av 1800-talet kom den växande industrialiseringen att ändra villkoren för husbyggnadskonsten. Med maskinernas hjälp kunde invändiga snickerier tillverkas i en helt ny takt, man behövde nu inte hyvla och käla mängder av snickeriarbeten för hand. De nya tillverkningsmetoderna medförde att snickerierna blev allt mer likartade. Profiler och utformning av spegelindelningarna standardiserades, dörrar, fönster och lister blev katalogvaror som byggmästarna kunde välja ur.

Snickeriarbetena i påkostade miljöer kunde fortfarande vara rikt detaljerade och nyanserade medan enklare boningar försågs med mer standardiserade och enkla snickerier. När den moderna stenstaden växer fram blir de lokala variationer som förekom under den hantverksmässigt präglade förindustriella historien allt mer sällsynta. Med tiden kom dörrar och fönster att se ut på samma sätt i Helsingborg som i Stockholm, med industrialiseringen suddas gränserna mellan provins och huvudstad ut.

Form och material i dörrtrycken ändras efter tidens rådande stilideal. Fram till slutet av 1800-talet var gjutna mässingshandtag vanligast. Kring sekelskiftet förnicklades mässingsdelarna i allmänhet, en tradition som tillsammans med obehandlad mässing har levt kvar fram i våra dagar. Horn, elfenben och hårda träslag som ebenholts användes till handtagens grepp. Beslag var precis som snickerierna en katalogvara. Eskilstuna var ledande centrum för beslagstillverkning.

1920-tal
Maskinell tillverkning har nu helt slagit ut det traditionella hantverket. Dörrar och andra invändiga snickerier är präglade av tidens stilideal nyklassicism och en avklingande nationalromantik. Dörrarna i påkostade byggnader skiljer sig inte mycket från de enklare snickerierna. På 20-talet var den klassiska trespegeldörren vanlig, en stor spegel överst, en mindre i mitten och en mellanstor underst. Den andra typiska 20-talsdörren har tre eller fyra lika stora speglar. I fyrspegeldörren var det vanligt med glas i översta fyllningen, inte sällan med krysspröjs som var ett typiskt 20-talsmotiv. Kälen har en halvfransk fason med en relativt enkel profil.

Skjutdörrar är vanligt på 20-talet, ofta som pardörrar med spröjsad glasfyllning. Annars är pardörrar inte särskilt vanligt förekommande. Kulhamrat glas och råglas användes flitigt.

På 20-talet vänder man tillbaka till gjutna mässingshandtag. Posthornstrycke och det enklare skedformade trycket är vanligt förekommande tillsammans med ett förnicklat handtag med spolformat trägrepp.

1930-tal
På 30-talet är vi på väg mot det modernistiska uttrycket med helt släta och fanérbelagda dörrar. Spegeldörrarna har ofta tre speglar med lika indelning. Råglas sitter ofta i den övre fyllningen.

Även dörrhandtagen blir enklare på 30-talet. En enkel förnicklad böj med det moderna materialet bakelit som grepp.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

2 kommentarer till Innerdörrar

  1. Hej!

    Jag skulle vilja veta vilken färgsättning som var/är mest naturlig för socklar och spegeldörrar i ett Gotlandshus från 1902?

    Med vänlig hälsning, Pernilla

  2. Hej, jag har en innerdörr från 1913 med två speglar som jag planerar att måla. Två profiler i spegeln saknas tyvärr på den ena sidan. Var kan jag få tag på nya sådana?