Nyckelhålsinsatserna säljs i par, och eftersom insatsen ska sättas i på båda sidor dörren behövs två par till en normal dörr med handtag och nyckelskylt eller wc-vred. Stryk lite trälim på nyckelhålsinsaterna och knacka in dem försiktigt så att de hamnar slätt mot träet. Låt torka och dörren är redo för handtagsmontering!

Lossa den ena stoppskruven på undersidan av dörrhandtaget med den medföljande insexnyckeln och dra isär delarna. Trä på rosetten, för in dörrhandtaget med roddarpinnen på genom låskistan och trä på rosetten och handtagsdelen på andra sidan dörren. Markera hålen för att förborra för skruven.

Håll nyckelskylten eller wc-vredet på sin rätta plats och markera för hålen även här. Förborra hålen med ett borr som är max 2 mm ø.
Tips! Byter du dörrhandtag på en gammal dörr och de befintliga skruvhålen är för stora? Plugga igen hålen med avbrutna tändstickor och trälim, låt torka och dörren är redo för nya hål!

Skruva fast rosett och nyckelskylt med de medföljande skruvarna.

Montera greppet genom låsskistan med stoppskruven nedåt. Se till att roddarpinnen bottnar i motstående grepp och att greppet sitter snyggt mot rosetten. Spänn stoppskruvarna med den medföljande insexnyckeln.

OBS! Monterar du ett funkisdörrhandtag finns ingen stoppskruv, utan en stoppsprint som trycks ner i det genomgående sprinthålet. Stoppsprinten är lätt konad och sätts i med den smalaste delen nedåt.

Klart! Fast… …det hade nog varit bra att måla dörren INNAN man monterar handtaget. Läs hur man målar spegeldörrar i guiden ”Måla spegeldörrar”.

Felsökning:
Sitter handtaget löst eller kanske slokar? En del gamla låsskistor är hålet (roddaren) för roddarpinnen aningens större än dagens standard. Då trär du en bussning på roddarpinnen. Med bussningen passar en 8 mm roddarpinne i ett lås med 3/8” (9 mm) roddare.
Slokar dörrhandtaget är det troligen roddarfjädern inuti låsskistan som är uttänjd eller trasig. I vissa låskistor går roddarfjädern att byta genom att lägga låsskistan plant på ett bord, lossa skruvarna, öppna låskistan och byta ut roddarfjäden. En del låskistor är nitade samman och kan därför inte öppnas. Då måste du byta låsskistan mot en ny.

Med funktionalismen i slutet av 1920-talet introducerades en helt ny stil och standard. Köken skulle vara rena, enkla och praktiska. Det betyder inte att de saknade detaljer. Tvärtom var detaljarbetet noga men diskret; väl avvägda proportioner, geometriska former och ljusets speglingar i släta ytor skapade en vacker helhet.

Köken planerades för att underlätta köksarbetet så mycket som möjligt. Ett typiskt funkiskök på 1930- och 1940-talet hade en spis framför murstocken utan överskåp. På väggen satt en klotlampa med porslinshållare för belysning och matoset vädrades ut genom skorstenens ventilgaller, ibland med en på ventilen påmonterad fläkt. Sedan följde en bänk med vask och förvaringsskåp och lådor. Överskåpen gick ända upp till taket men varierades med en undre skåpsrad med lägre och grundare luckor, alternativt en rad med skjutluckor.
Fram mot femtiotalet blev hela snedställda överskåp vanligt, och fram på 60-talet var det hela raka skåp som gällde.
De släta överfalsade luckorna hade inga spegelramar, utan en mjukt rundad eller fasad profil som gav ett mycket tunnt och diskret uttryck. Som knoppar användes så kallade ”snabelbeslag” en skåpregel med fjädrande handtag, knoppar med enkla former, och lådhandtag i plåt. De praktiska redalådorna, förvaringslådor i glas för torrvaror som salt och mjöl var populära praktiska inslag.

På våra kökssidor kan du läsa om Byggfabrikens måttbyggda funkiskök, och hur du går tillväga för att få ditt eget måttbyggda kök i originalstil och originalkvalitet som följer husets stil.

Att måla spegeldörrar t.ex, kräver sin teknik för att det ska blir bra, det kan vilken målaremästare som helst berätta. För att få en jämn penseldragning och för att få färgen att flyta ihop bra målar man nämligen de minsta profilerna och speglarna först, och de största ytorna sist. Gör man tvärt om får man lätt kladd från profilmålningen på redan målade släta ytor.

Som alltid är underarbetet viktigt! Har du en helt omålad eller renskrapad dörr ska knastarna schellackas ordentligt innan målning, även om dörren är 100 år gammal. Risken är annars att de blöder igenom färgen. Är dörren, som här, målad och ska målas om ska den rengöras med målartvätt, slipas av så att ytan mattas ner, och sprickor och skavanker ska spacklas och slipas. Skruva av handtag och andra beslag (ej gångjärnen) och passa på att rengöra och putsa dem i mellantiden. Trasiga eller fula skruvar kan bytas ut mot rätt sort. Läs mer om skruvar här.

Sedan målar du enligt följande:

Börja med att måla spegelns små profiler mot ramen och frisen mot spegelns mitt.

Fortsätt med att måla den släta mittspegeln och upprepa proceduren för varje spegel på dörren.

Måla sedan de tvärgående ämnena mellan speglarna och avsluta med att måla de längsgående ämnena på sidorna. Klart! Låt torka och gör likadant i strykning två.
På det här sättet målar du alltid de största ytorna penseln kommer i kontakt med sist, och då penselmärken syns minst i profilerna får du ett slätt och fint resultat.

Tänk på att ju längre torktid färgen har, desto lättare är det att få målningen fin och jämn. Då torkar inte färgen under pågående arbete. Linoljefärg är en dröm att måla dörrar med, då den långa torktiden gör att man enkelt kan eftersläta färgen under lång tid. Med snabbtorkande färger gäller det att man över upp handlaget, det går inte att komma tillbaka med penseln och försöka eftersläta där man målade för 10 minuter sen.

Vad gäller själva färgen; grundning, mellanstrykning, slutstrykning och så vidare gäller olika förfaringssätt för olika färger. Vi rekommenderar att måla med linoljefärg eller ekologisk lackfärg, som båda är gift- och plastfria och därmed bra för både hälsan och miljön. Läs mer om färgtyper, eller läs om hur du målar med Linoljefärg här!

Vad är då skillnaden på skruv och skruv?

”Vanlig” byggskruv är oftast förzinkad eller galvaniserad och har ett modernt krysspår på skallen. Dessa skruvar är till för sammanfogningar och byggen, och hör inte hemma på beslag och krokar i järn, mässing och förnicklad mässing. Där använder du i stället traditionell järnskruv, eller förnicklad eller obehandlad mässingsskruv, med försänkt, kullerförsänkt eller kullrig skalle.
Några exempel:
Till gångjärn, hörnjärn och liknande järnbeslag med försänkta hål använder du försänkt träskruv i järn med rakt spår. Är beslaget förzinkat använder du samma skruv fast i förzinkat utförande.
Vissa beslag, t.ex. vinkelgångjärn för fönster, har små hål utan försänkningar. Där använder du kullrig träskruv i lagom längd.

Till de flesta knoppar, krokar, nyckelskyltar och dylika beslag med försänkning runt skruvhålen använder man kullerförsänkt mässingsskruv. Obehandlad mässing till mässingsbeslag och förnicklad mässing till förnicklade beslag såklart! Den kullerförsänkta skruven är både försänkt och har en mjukt rundad skalle med rakt spår som gör sig fint mot beslaget.

Försänkt mässingsskruv utan kullrig skalle används där hålet är försänkt men där man vill att skruven ska gå helt jämns med beslaget, t.ex för att ett vred ska passera.
Kullrig skruv används för beslag där hålen inte är försänkta, t.ex på fönstervredshakar och kroklist funkis.

Tänk på att mässing är ett mjukt material. Var försiktig när du drar i skruven så att du inte drar sönder spåret!
Alla skruvar ovan finns i vårt sortiment. Klicka på bilden för att komma till skruvens webbutiksida.

I de stora arbetsköken i stadens våningar och landsortens familjevillor sprang husor, jungfrur och kökspojkar. Kolen till spisen samt andra varor levererades till köksingången och det var sällan någon gick ut och handlade ett halvfabrikat eller en tv-middag i kartong. Som benämningen arbetskök antyder var detta främst en arbetsplats och grytor och verktyg fanns nära till hands på öppna hyllor eller krokar. Specerierna förvarades i platsbyggda pärlspontsklädda skafferi. Porslin, glas och terriner förvarades i stället för i köket i serveringsgångens vackra skåp och lådor.
Idag använder vi köket på ett helt annat sätt än vid sekelskiftet. I köket ska vi umgås, laga mat och baka cupcakes, och det skall vara praktiskt nog utan att vara någons ständiga arbetsplats. Därför är en bra anpassning i ett sekelskifteshus att man lyfter in den typiska serveringsgångens estetik i köket, och bygger ett kök med kökssnickerier upp till tak med sekelskiftets tidstypiska profiler, luckor med profilerade fyllningar, friser, ornamenterade konsoler och tunga marmorbänkskivor. Sekelskiftets stilar Nationalromantik och Jugend var rikt dekorerade och detta avspeglade sig i köken.

Utvecklingen gick som brukligt framåt och fram mot 1910- och 1920-talet började köken planeras mer praktiskt för egnahem och stadslägenheter. Behovsundersökningar gjordes och standardiseringar togs fram. 1920-talsklassicism brukar man kalla stilen som växte fram redan på 1910-talet, och den innebar stramare linjer och mindre ornamentering. Luckor och lådor fick släta fyllningar och enklare profiler i spegelluckorna. Mer förvaring bakom skåpsluckor och bättre planerade ytor gjorde köken mer lättarbetade.
Huruvida folk verkligen var förskräckligt korta förr, eller de mest hade en dålig arbetsställning vet jag inte säkert, men säkert är att sekelskiftets och 1920-talets bänkhöjder var på tok för låga för att vara bekväma idag. Renoverar man ett gammalt kök gör man bäst i att låta höja bänkarna. Bygger man nytt i orignalstil byggs skåpen i modern bänkhöjd.

Köken kaklades i vitt med minimal fog i tegelsättning. Antingen bara på murstocken ovanför vedspisen, eller så klädde man man väggen med praktiskt avtorkbart kakel. Kring sekelskiftet använde man både halvformat (halftile) och kvadratiskt kakel, för att mer och mer övergå till det kvadratiska. Både på väggar och i tak var det vanligt med pärlspontspanel, och alla snickerier målades i linoljefärg. De  mest påkostade inredningarna var ådringsmålade, en ädel konst utförd av skickliga målare.

Byggfabriken bygger måttbyggda kök i originalstil och originalkvalitet. Läs mer om våra kök i Kök och inredningar.

Inga problem! Byt ut plastvreden mot nya gammaldags i krom så blir blandaren som ny igen! Allt du behöver göra är att dra av plastvreden (dra rakt ut), använda en skiftnyckel för att demontera deras mässingsfäste och med hjälp av skiftnyckeln montera fast de nya kromvreden i deras ställe.
Du hittar vreden i vårt sortiment här>

Här sätter vi kakel ovanför en bänkskiva. Vi använder såklart Byggfabrikens högglansiga vita kakel, som är ett tjockt (6mm) kakel som, tack vare den lätt fasade råkanten inte behöver några kakelkryss eller kakelsnören. Bara sätt kaklet kant i kant, så får man den minimala fog på ca 1,5 mm som man hade i gamla tider. I ett kök behövs ingen fuktspärr bakom kaklet, men en primer stryks på för att kakelfixet ska fästa bättre.

Verktygen du behöver är: En kakelskärare om du behöver skära plattor, roller och tråg till Primern, en lagom bred spackel, en tandad fixspackel, en gummiraka för fogning, fogsvamp, gummihandskar och en mjuk trasa eller trassel.

Rolla på primern och låt torka enligt anvisningen på förpackningen.
Kolla med ett vattenpass så att bänkskivan eller diskbänken du ska sätta kaklet mot är vågrät. Är den inte det börjar du istället en platta upp på väggen, med några mm marginal neråt. Där fäster du en stödlist som du väger in med vattenpasset.

Det kan vara bra att först ställa upp en rad kakel på väggen för att se hur de hamnar. Har du ett hörn är det bäst att börja från hörnet och gå utåt. Se bara till att den sista plattan inte behöver skäras för mycket. Mindre än ca 5 cm platta i slutet av en rad ser inte snyggt ut. Då får du istället anpassa kaklet i sidled så att du kapar på radens båda yttersta plattor. Men inte FÖR lite. Minst ett par cm behöver du för att kunna kapa plattan med en kakelskärare. Kakelskärare att skära kakel och klinkers med hyr du hos en maskinuthyrare för nån hundring.

Till mindre ytor, t.ex i kök, använder du färdigblandad fixmassa. Den är lätt att breda ut och du slipper dammet av att blanda fixbruket själv. Bred ut massan med en mellanbred spackel och efterdra med en taggad kakelspackel. Du har nu en randig yta färdig att kaklas. Fixmassan torkar relativt snabbt, så bred inte ut mer än du hinner kakla på en halvtimme.

Sätt kaklet mot stödlisten eller den vågräta bänkskivan och tryck till lätt så att den fastnar i fixbruket. Nästa platta sätter du helt intill den förra, utan att pressa ihop dem för hårt. Fortsätt platta efter platta tills första raden är satt. Kapa ev. ändbiten och sätt på plats. Hela raden ska vara färdig innan du börjar på nästa rad.
Eftersom plattorna sätts kant i kant är det viktigt att kontrollera att plattan inte har nåt fnas eller glasyrklump på någon kant som gör att plattan inte kommer helt intill nästa. Knacka i så fall försiktigt bort fnaset innan du sätter plattan.

Här sätter vi kaklet i sk. halvförband, vilket innebär en halv plattas förskjutning på varje rad. Det var det vanligaste sättet att sätta kakel fram till att funkisens mörka raka fogar slog igenom på 30-talet. Nästa rad börjar således med en halv platta som slutar i mitten på den understa. Fortsätt att kakla raden ut. Använd en platta kapad på mitten för att hålla koll på avstånden efterhand.

Har du använt en stödbräda tar du bort den efter ett par timmar när fixet torkat, och sätter den undre raden på plats. Skjut upp plattorna mot raden ovanför, och använd distanser, t.ex bitar av kartongen kaklet kom i, mot bänkskivan om den är ojämn.

Nu är det dags att foga. Skydda bänkskivan med plast eller mjölkpapp innan du börjar. Bänkskivor i trä och marmor kan missfärgas av fogmassan. Först en sträng silikon i skarvytor, t.ex mellan bänkskiva och kakel. Sätt maskeringstejp mot både bänkskivan och kaklet och fyll i en sträng våtrumsilikon i samma färg som den kommande fogen. Efterdra med ett gummihanskklätt finger doppat i vatten med några droppar diskmedel för att jämna ut silikonfogen. OBS! Handskar är nödvändigt, silikon är farligt för huden!

När silikonet torkat är det dags att foga. Vi använder en ljus grå fog som vi blandar till en lös smet. Stryk ut fogen med en gummiraka diagonalt över fogarna. Se till att alla fogar fylls ordentligt! När alla fogar är fyllda tvättar du rent kaklet med en svamp som du sköljer ofta i kallt vatten. Se till att göra fogarna ordentligt jämna och fina med svampen. När du är klar ska alla fogrester vara borta från kakelytan. Efterpolera med trassel eller torr, mjuk trasa.
OBS! Du behöver handskar även när du fogar. Fogmassan fräter på händerna.

Nu är det klart! Vad fint det blev!

Kaklar du i badrum är tillvägagångsättet något annorlunda i och med att golvet så gott som alltid lutar mot en golvbrunn. Därför använder du alltid en stödlist som du spikar upp en halv platta från golvet där golvet är som högst. När du kaklat hela badrummet och låtit fixet torka tar du bort stödlisten, fyller i hålen från stödlistens spikar med våtrumssilikon, och sätter den nedersta (halva) raden, varje platta skuren anpassad efter sin höjd med ett par mm mellanrum mot golvet (Klinkergolvet har du redan lagt, se inlägget ”Att lägga klinker”). På så vis får du en avslutande rad mot golvet som snyggt följer golvets fall.

Vill du inte sätta plattorna i halvförband, utan i stället med funkisstilens raka linjer, sätter du helt enkelt plattorna rakt ovanför varandra, utan förskjutning. Använd en tunn kartongbit att kolla av med så att fogarna blir raka där de möts. Till den här sättningen används ofta en mörkare grå fogmassa, t.ex mellangrå.

Lycka till!

Husmodern är idealet och Hemmens forskningsinstitut konsumenttestar nya praktiska köks- och hushållsmaskiner. Mamma kan visserligen till och med vara förvärvsarbetande, men idealet är en leende husmor med glatt femtiotalsförkläde och lagt hår som plockar en nybakad paj ur ugnen.

I radion skvalar Amerikansk musik, Rock ’n Rollen fördärvar våra ungdomar och brylcrémen flödar.

På hem och bostadsutställningen H55 i Helsingborg visar Sverige upp det bästa man har att erbjuda inom hem, bostad, design och konsthantverk. Numera världskända svenska formgivare som t.ex. Astrid Sampe, Yngve Ekström och Stig Lindberg var representerade.

Typiska femtiotalsprodukter är detaljer i teak och trä, glada tapeter, ofta med blommönster, låd- och luckhandtag i kombinerad metall och plast, plast i köksredskap och behållare, och inredning med detaljer i vit- eller svartlackerad ståltråd. Röd vinyl och kromade detaljer var inspirerat av den amerikanska 50-talsstilen, Jukeboxen och vräkiga amerikanare.

50-talsköket hade fortfarande ofta lägre arbetsytor än vad vi är vana vid idag. Senfunkisens praktiska formspråk gällde fortfarande, men gärna med detaljer som sedställda överskåp med teak i grepplisterna, klara pastellfärger eller inredningar helt i teakfanér.

År 1956 kunde vi kolla på TV för första gången och 1962 blev Hylands Hörna den givna lördagsunderhållningen.

På 60-talet lugnade vi ner oss lite, stramade upp stilen med beigerutiga tapeter, ibland med lintrådar eller nymodigheten sjögräs, brunklädda teakmöbler, klädde oss i kostym och polotröja som the Beatles och the Kinks.  Pappa hade välansat skägg och rökte rak pipa.

Plasten gjorde sig allt med påmind och slit- och slängsamhället introducerades som en lösning på alla våra problem; det finns så mycket, att vi kan lika gärna slänga det vi är trötta på och skaffa nytt, äta på engångstallrikar så vi slipper diska, och bygga våra inredningar i sämre material; det ska ändå bytas ut snart.

Köken blev stramare, kantigare och nya lätta material i stommar och luckor introducerades. Dörrhandtag och knoppar gjordes ofta helt i plast, en del minns kanske de typiska dörrhandtagen gjutna i ett  enda stycke i ljusgrå plast. Material i luckor och dörrar var ofta Gabonfanér, ett billigare och lättare alternativ till teaken.

Det utskällda Miljonprogrammet sattes igång, och i förorterna byggdes jättelika hyreshus, tillsynes utan någon större estetisk baktanke.

I slutet av 60-talet började samhällsmedvetenheten sprida sig bland unga och kloka. Protester mot Vietnamkriget, mot förhärdade samhällsordningar och förlegad moral tog sig uttryck i 70-talets flower power. Var det inte knallgult och blommigt var det i alla fall utsvängt eller psykadeliskt.

70-talshusen och inreddes med furupanel och heltäckningsmatta. Vi har inga exempel på typiska 70-talsprodukter i vårt sortiment än. Men ge det några år… Det kommer. Varje tid har sina kvaliteter värda att bevara.

Sekelskifte
På sent 1800-tal var badrum fortfarande en nästintill okänd företeelse i våra hem. En av de allra första att skaffa ett ”modernt” badrum var Wilhemina von Hallwyl, som vid uppförandet av Hallwylska Palatset på Strandvägen i Stockholm lät bygga ett badrum med både dusch och badkar. Det vackra svulstiga badrummet var helt klätt i marmor, med takljus och mässingsdetaljer i kranar och beslag.
De badrum som de bättre bemedlade lät inreda när det rinnande vattnet började göra sitt intåg var just pampiga. Gjutjärnsbadkar med lejontassar, mässings- och marmordetaljer, och golven mönsterlagda med Victorianskt klinker eller natursten som kalksten eller marmor. Men inte stänkte man så mycket vatten som idag, därför var det vanligt med pärlspont på väggar, tak och inredning. Kaklade gjorde man med halftile-kakel enligt Engelsk tradition.
De stora flertalet som inte var i närheten av ett eget badrum, tvättade sig på lögaredagen (och andra dagar?), på offentliga badinrättningar eller i zinkbaljan hemma vid vedspisen.

Tjugotal
På tjugotalet började man bygga badrum i villorna och större lägenheter redan från början. Det var inte ovanligt att toaletten, eller vattenklosetten, var i ett separat rum. För att skydda från det ökade vattenstänket från inbyggda badkar, kläddes väggarna i kakel, satta i tegelförband (en halv plattas förskjutning på varje rad). Använde man inte vitt kvadratiskt eller halformatskakel använde man starka färger som mörkrött, mörkblått eller grönt. På golven en- eller tvåfärgat klinkermönster. Tjugotalets rakare profiler och former gällde även i badrummet.

Funkis
Nu blev badrummet var mans egendom. Nåja, badrum var fortfarande inte självklart, och fortfarande idag är vi ett av de länder som har bäst badrumsstandard och badrumsfrekvens. Åker man till vårt grannland Danmarks huvudstad Köpenhamn är det fortfarande inte givet att varje lägenhet har sitt eget badrum.
I funktionalismens anda byggdes badrummen med enkla former, geometriska kakelsättningar med mörka fogar i kontrast mot den vita kakeln och enkelt rutmönstrat klinker på golven. Funkisens fäbless för det praktiskt enkla men vackra visade sig t.ex. i moderna spegelskåp i plåt inbyggda i väggen, integrerad termometer på badkarskranen och moderna toalettstolar som inte var högsploande.  Hade man råd med mer än ett vitt/svart/beige standardbadrum gick man gärna på gröna pastelliga toner.

50- & 60-tal
Funkisens influens var stor, och många dekader framöver var det inte tal om att snegla tillbaks på andra tidigare stilepoker om man ville följa modet. Senfunkisens badrum med femtiotals-inspiration hade kvar sitt vita kakel och kontasterande fogar, men nu tog man ut svängarna lite mer med t.ex. röd-vit rutigt klinker och ibland färgat porslin, varför inte i en mjuk femtiotalsgul?
År 1960 invigdes SAS moderna designhotell i Köpenhamn, signerat den danske stjärnarkitekten och desigern Arne Jacobsen. Hotellet var det senaste-senaste av modernt 50-tal och nytt sextiotal; strama former, pudriga färger och teakdetaljer, glas och plåt. Badrummen följde samma estetik och 1968 presenterade Vola Arne Jacobsens serie kranar och blandare för allmänheten. Designklassiker som håller än idag!