För några år sedan fick vi ett uppdrag av en byggherre som renoverade en större fastighet på Birger Jarlsgatan i Stockholm; ett hus med ett trettiotal lägenheter totalrenoverades och återställdes så långt som möjligt i sitt vackra originalskick. Dörrhandtagen till ytterdörrarna var en modell som var vanlig i liknade hus från samma tid, men som inte längre fanns i produktion. Dessutom fanns ett krav på att dörrarna skulle ha säkerhetslås, sk. tvåfunktionslås, vilket då var omöjligt att kombinera med ett traditionellt dörrhandtag med långskylt, eftersom låscylindern för ett säkerhetslås är större än gammal standard (långskylten är alltså den avlånga metallskylt som skruvas på dörren och omger låscylindern). Vi tog upp produktionen av husets originalhandtag, dörrhandtaget Birger Jarl. Dessutom skapade vi, med originallångskyltarna som förlaga, dörrhandtag Birger Jarl med nyckelskylt för tvåfunktionslås. Dörrhandtaget finns sedan dess i vårt sortiment och långskylten går även att kombinera med andra tidstypiska dörrhandtag i vårt sortiment, t.ex. stora Mellby eller Posthorn. Vi har dessutom tagit fram ett dörrhandtag för tvåfunktionslås som passar mer moderna funktionalistiska byggnader; dörrhandtaget Lewerentz.

Att ha ett bra och säkert lås till ytterdörren känns inte bara tryggt, det krävs också från försäkringsbolagets sida om något skulle hända. Rekommenderade lås från försäkringsbolagen är sjutillhållarlås, cylinderlås och tvåfunktionslås, även kallat säkerhetslås. Tvåfunktionslåset fungerar som så, att när man låser låset med nyckel från utsidan, går låset inte att öppna inifrån med insidans vred. Det innebär att någon som tagit sig in en annan väg inte kan ta sig ut genom dörren. När man kommit hem och låst dörren från insidan med vredet går dörren dock att låsa upp med vred vilket gör att man inte kan råka ”låsa sig inne”.

Själva innanmätet, tvåfunktionslåset, inhandlas hos – och monteras av – din lokala låssmed.

I ett hem finns främst två typer av målning inomhus; Målning av snickerier såsom lister, fönster och dörrar, kök och fast inredning, samt målning av väggar och tak. Målarfärg kan bestå av bindemedel, pigment, fyllnadsmedel, lösningsmedel och tillsatsmedel. De flesta färger har sina benämningar efter det bindemedel som ingår i målningsfärgen. Exempel är alkyd-, latex-, lim-, och linoljefärg.

Färgtyper och historia

Snickerier
Fram till 1930-talet målades snickerier och träytor inomhus med linoljefärg. Äkta linoljefärg består enbart av kokt linolja och pigment (Läs mer om hur du målar med linoljefärg här). I och med andra världskriget blev linoljan en bristvara, och det experimenterades med olika ersättningar, bl.a. alkyd. På 40-talet blev det vanligt med den typ av färg som idag brukar kallas för oljefärg eller alkydfärg. Alkyd är ett syntetiskt bindemedel, en polyesterharts, och namnet oljefärg kommer från de oljor, syntetiska eller naturliga, som ingår i färgen. Lösningsmedlen i de alkydoljebaserade färgerna är så kallade flyktiga organiska ämnen (VOC). När dessa ämnen når ut i luften bildas marknära ozon, som kan vara farligt för både växter och djur. Kraven på hur mycket VOC färg får innehålla har skärps, därför har de flesta färgtillverkare gått över till vattenlöslig alkydfärg. Ofta är de vattenlösliga snickerifärgerna någon slags hybrid mellan alkyd och akrylat.

Fernissa är en genomskinlig lack som består av oxiderande olja, t.ex kokt linolja eller tungolja, harts och lösningsmedel. Fernissa användes till att lacka golv och panel, ofta med iblandade rödbruna pigment för att få en illusion av ädlare trä.

Lackfärg eller lack består traditionellt av olika naturhartser (harts utvinns från kåda) samt ett lösningsmedel t.ex. terpentin, för att lösa upp hartsen. Pigmenterade eller opigmenterade naturlacker används när man vill ha en hård, lackad yta, t.ex på en båt eller ett golv. Alkydfärg är en syntetisk lackfärg.

Vill du ha en snickerifärg utan lösningsmedel och plaster är det antingen linoljefärg som gäller, eller moderna ekologiska lösningsmedelsfria färger med naturoljor- och hartser. Längre fram i höst kommer vi även att ha ekologisk snickerifärg i vårt sortiment, en helt ekologisk färg utan lösningsmedel som låter träet andas. Linoljefärg och ekologisk snickerifärg hjälper till att skapa en bra luftmiljö utan ångor från plaster eller petrokemiska ämnen.

Väggar och tak
Väggar inomhus målades i gamla tider med vattenbaserade kalk- och limfärger, eller med emulsionsfärg t.ex. äggoljetempera. Putsade innertak målades med limfärg. Limfärgen är inte övermålningbar, så ska du måla om ett limfärgsmålat tak med en annan färgtyp måste limfärgen tvättas ner först. På 50-talet blev den nya plastfärgen, även kallad akrylatfärg eller latextfärg populär som vägg- och takfärg, och kom så småningom att nästan helt ersätta lim- och emulsionsfärg. Latexfärgen är vattenbaserad och har plast som bindemedel, t.ex akrylatpolymer eller akrylatsampolymer (låter inte så mysigt..). I färgburken är små plastkulor dispergerade i vatten, och när vattnet avdunstar klibbar de ihop till ett färgskikt.

För tak och vägg finns nuförtiden ekologiska vägg- och takfärger helt utan syntetiska tillsatser. I vårt sortiment har vi Ekologisk vägg- och takfärg från Auro. Färgens bindemedel består av vegetabiliska oljor och hartser och kulören blandas fram med mineraliska pigment. Färgen är vattenlöslig utan att innehålla några plaster och är diffusionsöppen, vilket innebär att den ”andas” i stället för att bilda en tät hinna på väggen. Inomhusluften blir bättre och luftfuktigheten stabilare.

Ekologisk väggfärg går bra att måla på ytor som tidigare är målade en en annan färgtyp, limfärg undantaget (se ovan). Man uppnår då inte samma genomsläpplighet, men får ändå ett ytskikt utan plast och kemi.

På engelska om ekologiska färger: ”Buyers guide to emulsion paint”.

I en lägenhet i stan finns, oavsett ursprungsår för fastigheten, ofta en del gemensamma förutsättningar som kan vara viktiga att tänka på om man vill ha en genuin och bra grund att sedan inreda efter eget huvud. Tidigare skrev vi om golv, här kommer ett inlägg om list och panel:

Lister, foder och ibland panel hittar vi i de flesta lägenheter. En del är ordentligt tilltagna och svulstiga, andra mer enkla och minimalistiska. Utseendet på listen följer stilen i huset. Redan när husets ritades bestämdes det hur listerna skulle se ut. Ofta följer de en standard för tidens stilideal, därför man hittar ofta samma typ av listprofil i olika hus byggda i samma tid.

Ska du återställa listerna i en lägenhet där de blivit bortplockade, titta runt i huset och i andra lägenheter om det är möjligt för att se hur ursprungslisterna ser ut. I vårt listsortiment hittar du olika lister som är typiska för olika tider. Vill du ha en listprofil som inte finns i vårt sortiment kan vi, efter förlaga, låta specialhyvla precis den list och profil som önskas.

Vilken list är vad?

Sockellist. Sockellisten är listen som sitter kring golvet. I paradvåningar är sockellisten ofta rejält tilltagen och svulstig. Sockellisten i större våningar tar ofta hänsyn till rummets storlek och funktion. I salar och salonger är de som högst och mest profilerade, för att vara lägre och mindre profilerade ju mindre betydelsefullt rummet är, även i en och samma lägenhet.

Foderlist. Foderlister är de lister som sitter kring dörrar och fönster. Foderlisternas många profiler skapar ett skuggspel kring dörr- eller fönsteröppningen. Om du tittar efter ser du att listen i kombination med dörren eller fönstrets karm ofta bildar en ”trappa” in mot dörröppningen som gör att profilerna blir ännu fler än bara listens. Ju längre fram på 1900-talet vi kommer, desto mer sparsmakade är profilerna.

Taklist. Taklisten sitter i skarven mellan vägg och tak. Det är inte alltid en taklist används. Ibland saknas listen helt, ibland är skarven mellan tak och vägg lätt rundad, eller så är listen ersatt av stuckatur.

Fönsterbänkslist. Fönsterbänkslisten är den list som sitter under ett fönster. Ofta vilar fönsterbänken mot denna list.

Pärlspont. Pärlspont är en typ av panel som är vanlig i äldre fastigheter, främst i villor. Namnet pärlspont syftar till den rundfrästa avslutningen på panelens ena sida som löper som en pärla längs med brädan. Pärlspontspanel används på såväl väggar som tak, och kan också användas som material i luckor och dörrar till t.ex ett skafferi.

Dubbel pärlspont. Dubbel pärlspont har i princip samma utseende som pärlsponten, men en extra pärlfräsning mitt på brädan så att panelen blir smalrandig.

Många förknippar byggnadsvård med gammaldags allmoge, röda stugor med vita knutar, herrgårdar eller gammal kulturmiljö i staden. På Byggfabriken förespråkar vi vad vi kallar Modern Byggnadsvård, som mer handlar om ett helhetsbegrepp vad gäller en byggnads ursprungliga kvaliteter, oavsett om det gäller ett 1700-talshus, en sekelskiftesbyggnad, 30-talsfunkis eller senfunkisens 40- och 50-tal.

Detta betyder att vi vill tillhandahålla de detaljer och material som behövs för att bevara eller återställa en byggnads eller en lägenhets originaldetaljer, oavsett om du i övrigt väljer att inreda i modern eller gammal stil.

I en lägenhet i stan finns, oavsett ursprungsår för fastigheten, ofta en del gemensamma förutsättningar som kan vara viktiga att tänka på om man vill ha en genuin och bra grund att utgå ifrån när man inreder. Vi börjar nerifrån och ger lite tips om hur man gör med golven:

Golv
De flesta lägenheter från 1800-tal fram till 60-talets skiv- och lamellhus är byggda med träbjälklag. Det innebär att ett undergolv, oftast av gran, är lagt på golvbjälklaget. Detta undergolv var sällan synligt i gamla dagar, utan menat att tjäna som underlag till ett övergolv.

Övergolvet i finare fastigheter och större rum var och är vanligen ett stavparkettgolv i ek, lagt i mönster t.ex fiskben.

I mindre fina rum som serveringsgångar och kök låg oftast ett linoleumgolv i stället. Linoleum, som uppfanns i England på 1860-talet, är ett naturmaterial som består av trä eller kork uppblandat med linolja och harts för att sedan valsas ut på juteväv till mattor. Linoleum blev det sena 1800-talet och det tidiga 1900-talets stora golvmaterial. Linoleum kom som mattor i rullar, som våra tiders plastmattor, och var ofta rikt mönstrade och dekorerade för att efterlikna de populära Viktorianska golvklinkerns rika mönstervariation.
Så gott som alla gamla mönstrade linoleumgolv är idag ersatta med ett annat övergolv, t.ex en modern linoleummatta (omönstrad), plastmatta eller något annat övergolv som t.ex parkett eller laminat. Numera är det dock vanligt att man helt skippar övergolvet och slipar och behandlar undergolvet i önskat utförande.

Behandla brädgolv
Det flesta undergolv är alltså brädgolv av gran, men även furugolv förekommer. Grangolven har en lite vitare och ljusare ton än furugolven. Här är några olika sätt att behandla sina brädgolv.

• Oljat brädgolv. Efter slipning, behandla golvet med naturell golvolja. Detta är det enklaste sättet att behandla ett golv. Golvet blir matt, färgen gyllene och mörknar lite med tiden. Poleras oljan in ordentligt blir golvet relativt tåligt. För en tåligare yta, behandla golvet med lut innan oljning. Detta gör dock golvet något gulare.
• Vitoljat brädgolv. Detta brukar vara en populär metod då golvet får det ljusa vitaktiga utseende som är både neutralt och ger rummet ljus. Golvet behandlas efter slipning med naturell lut för att sedan oljas in med vitolja. Golvet skuras vid rengöring med linsåpa och får en ljust vitgrå ton som är mycket tåligt mot smuts. Läs mer om hur du går tillväga i renoveringhjälpen.
• Lackat brädgolv. Golvet kan efter slipning lackas med en matt eller klar lack. Lacken ger en relativt hård yta, men är svår att hålla ren när väl slitage har uppstått då smuts tränger in där det är hål i lacken.
• Fernissat brädgolv. En vanlig metod förr för att få brädgolvet att se ut mer som ett ädelträgolv var att fernissa golvet med en rödbrunpigmenterad golvfernissa. Det går även att fernissa utan pigment, då får golvet en gul ton. Fernissa är en harts- och oljelack av ett slag som även används på båtar och skeppsgolv och ger en hård högblank yta.
• Målat brädgolv. Fördelen med att måla ett brädgolv är att det inte nödvändigtvis måste slipas först. Men att slipa golvet innan ger ett mer hållbart resultat. Golvet kan täckmålas med linoljefärg eller golvfärg. Med färg kan man få fram fina effekter, t.ex måla golvet i ett rutmönster. Ett annat knep är att grundmåla golvet i en annan kulör, t.ex engelskt rött, för att sedan slutmåla i önskad kulör t.ex ljusgrått. Vid slitage skymtar då den underliggande röda färgen fram i stället för golvträet.
• Såpskurat brädgolv. De såpskurade golven förknippar vi mest med torp och sommarhus. Såpskurning är en metod som med tiden ger ett ljust grått golv där träkänslan får komma fram ordentligt. Golvet fuktas först med kallt vatten och skuras med en grov skurborste och en fet såpalösning (2-3 dl linsåpa till 10l KALLT vatten) några gånger om året.

Du hittar olja, såpa och lut i vårt sortiment, såväl som lack och fernissa.

Behandla parkettgolv
Har du fina stavparkettgolv i din lägenhet är de väl värda att underhålla. Gamla tiders stavparkettgolv är massiva ekstavar som går att slipa flera gånger. Golvet slipas och behandlas med lack eller olja beroende på vilken yta som önskas. En del väljer även att mörkbetsa sin golv och sedan olja eller lacka dem med en klar lack, eller vitolja ekparketten för att få den ljusare.

Andra övergolv
Är undergolvet för fult eller för slitet, eller en annan golvbeläggning önskas, finns det flera alternativ. Ett rum får ljus och rymd av ett nytt övergolv i furu som sedan kan behandlas för önskat resultat enligt ovan.

Linoleumgolv som enfärgad matta eller olikfärgade rutor finns att få tag på i handeln. Linoleum är ett naturmaterial som rengörs och underhålls med linsåpa eller speciell linoleumrengöring. Förr var det vanligt att linoleumgolvet fernissades en gång om året för att få en hård och tålig yta. Om man kan göra det med moderna tiders linoleum är en fråga för tillverkaren.

I hallar, kök och våtutrymmen läggs med fördel ett keramiskt klinkergolv eller natursten. Byggfabrikens Victorian floor tiles är golvklinkers av den typ som förr lades i lägenheter och offentliga byggnader. Victorian floor tiles är en genomfärgad oglaserad klinker med en tät yta och skarpa kanter som finns i många olika former och färger för mönsterläggning. Klinkern är engelsk, och det var från England vi förr importerade det mesta byggnadsmaterialet som inte var inhemskt, därför har vi också en relativt engelsk stil i vår svenska byggnadstradition. Att lägga klinkergolv själv har vi skrivit om i ett tidigare inlägg. Läs också specifikationer för Victorian Floor tiles i renoveringhjälpen.

Ett hett DVD-tips när sommarkvällarna blir svalare; dokumentären Visual Acoustics: The Modernism of Julius Shulman.

Julius Shulman (1910-2009) var fotografen som fångade de riktigt stora arkitekturala verken inom modernismen, främst i Kalifornien, på 50- 60- och 70-talen. Frank Lloyd Wright, Richard Neutra, Pierre Koenig och John Lautner (som jag skrev om i ett tidigare inlägg) var några av de mest namnkunniga samtida arkitekterna, och vi känner igen den futuristiska hollywoodlooken från glassiga jetsetfilmer. Shulman var den fotograf som fick arkitekternas förtroende att fotografera de numera legendariska byggnaderna -legendariska mycket tack vare de fantastiska bilderna!

Shulman älskade modernismen och dess former och känsla för detaljer. Men när postmodernismen gjorde sitt intåg med bombastisk 80-talsarkitektur gick herr Shulman raskt i pension. ”I felt like many architects turned to strange designs” sa Julius och vägrade fotografera de postmoderna byggnaderna.

En sevärd dokumentär berättad av Dustin Hoffman. Du hittar den t.ex. hos Papercut/Badlands.

Mer Julius Shulman hittar du hos Taschen som bl.a. givit ut en begränsad upplaga av numrerade fotografier utvalda av Julius själv.

En sak till! Vi skymtar också Tom Ford som spelade in den otroligt vackra filmen ”A single man” i det fantastiska Lautner-huset ”The Schaffer Residence” byggt 1949. Till salu nu för det facila priset av 1,5 miljoner dollars. Ett verkligt fynd!

Byggfabrikens Victorian Floor Tiles är en engelsk klinker av den typ som förr importerades i mängder till Sverige, och lades i fantasifulla eller mindre fantasifulla mönster i såväl hem som offentliga byggnader. Typiskt i trapphus och hallar, men också i forna tiders badrum. En tät yta, minimala fogar och nästan helt raka kanter gör att man får det klassiska mönstrade nästan helt släta golvet. Vi har engelska klinker i en mängd nyanser och former som kan kombineras i det oändliga. I vårt sortiment hittar du färdiga kombinationer i flera olika färgsättningar.

Vare sig man ska lägga golvet själv, eller anlita golvläggare, är det viktigt att tänka på att golvet bör läggas lite annorlunda än moderna golv. Särskillt är det fogbredden som ska hållas smal. Minimal fog eller några millimeter är visserligen en smaksak, men för att få gamla tiders känsla ska fogarna vara minimala.

Jag ville ha ett golv som andades gamla tider i mitt sena 20-talsbadrum, och jag valde mönstret ”funkis” i färgerna Svart och Old London. Runt rutmönstret en helt svart ram. Eftersom ytan är ganska liten och underlaget slätt gav jag mig med viss bävan på att lägga golvet själv. För att få tillräckligt smala fogar räknade jag med 1,5 mm fog. Tillräckligt smalt för att ge tunna fina fogar, men brett nog att kompensera för viss storleksvariation i plattorna.

Tre viktiga punkter när man lägger Victorian Floor Tiles är:

1. Se till att underlaget är slätt. Plattorna ska ligga tätt och har ganska skarpa kanter, därför är det viktigt att plattornas kanter är jämna i förhållande till varandra.

2. Rita upp hur golvet ska se ut. Justera ritningen så att klinkern är bra placerad på ytan. Man vill inte behöva skära alltför tunna bitar i kanterna. Mönstret ”Funkis” består av plattor som är 106×106 mm stora, inklusive 1,5 mm fog räknar man ca 107,5 mm per platta vid uppritning.

3. Rita ut hur plattorna ska ligga på golvet. Rita ut ram, kolla diagonaler så att måtten är vinkelräta och rita ut stödlinjer på golvet med vattenfast tushpenna så att du håller dig inom ramarna. I bland kan en fog bli aningens smalare, ibland aningens bredare för att kompensera i läggningen.

Så var det alltså dag att gå igång. En laddning fix blandas och den tandade spackeln tas fram. För att kunna lägga plattorna med precision lade jag rader med två plattors bredd i taget, bredde ut fix och efterdrog med den tandade spackeln. Plattorna läggs tätt med minimal fog. Det gäller att se till att man håller sig inom de uppritade ramarna.

Läggningen fortsätter i vinkel in mot rummet.

Snart färdigt.

Runt hela rutmönstret ligger en ram av bara svarta plattor.

Vissa bitar, runt rör t.ex, får specialsågas.

När golvet väl är lagt är det dags för fogning. Detta är den lätta biten! Se till att fogarna är rena från fixbruk innan det löst blandade fogbruket breds ut på golvet. För fogen fram och tillbaka diagonalt över golvet med en fogskrapa så att alla fogar fylls. Torka bort överflödigt fogbruk och gå över fogarna med en blöt svamp eller trasa för att få dem jämna och fina. Golvet ska vara helt rent när du är färdig.

Var noga med fogarna! Att foga är lätt, men slarvigt utjämnade fogar drar ner intrycket på hela golvet.

Färdigt golv!

En av arkitekturhistoriens största namn är upphovsman till ett av våra finaste dörrhandtag, trycket ”Gropius”. Dörrhandtaget ritades av Walter Gropius, grundaren av den berömda Bauhausskolan, tillsammans med arkitekten Adolf Meyer för skolästfabriken Fagus Werk; en modernistisk fabriksdröm i tegel, glas och stål.

Dörrhandtaget har en typisk modernistisk utformning. Ett cylindriskt grepp möter en fyrkantig arm i vinkel mot en slät, kvadratisk rosett, helt i linje med Bauhausestetikens geometriska blandningar, se t.ex skolans affisch nedan. Handtaget tillverkas i mässing och finns i obehandlat eller förnicklat utförande. Detta och våra andra modernistiska dörrhandtag passar utmärkt för ytterdörrar i moderna hus eller funkishus.

Handtaget, som är daterat 1923, kom även att pryda dörrarna i Bauhauskolans egna byggnader i Dessau. Läs mer om Bauhaus på Bauhaus-arkivets hemsida.

Är du intresserad av byggnadsvård och inredning och skulle uppskatta att jobba i en linoljedoftande butik på söder i Stockholm?

Just nu söker vi omgående extrapersonal till vår Stockholmsbutik. Det är en timanställning som gäller främst arbete under sommaren på fredagar, lördagar och måndagar, men även andra vardagar vid behov.

För att jobba på Byggfabriken behöver du ha viss butiksvana. Men viktigast är att du är intresserad av och något kunnig om den typ av produkter vi säljer. Vi får många frågor om material, användning och stilhistoria, och även om du naturligtvis lär dig efterhand är det viktigt att du har ett grundintresse.

Känns detta som något för dig? Vi behöver någon som kan börja snarast, så skicka din ansökan till ansokan@byggfabriken.com så snart som möjligt! Ange ”Jobbansökan Stockholm” i ämnesfältet. Vänligen e-posta i stället för att ringa, då vi har mycket att göra i butiken (vi behöver ju mer personal!) och har svårt att svara i telefon.

Så börjar det bli dags att se om sitt hus igen och planera sommarens renoveringar och underhåll. Om du har linoljefärgsmålade fönster är underhållet en ganska lätt uppgift. Och underhåller du dina fönster då och då håller de i många, många år utan att behöva målas om.

Linoljefärgsmålade fönster kan på utsidan bli lite matta med åren. Detta beror på färgens egenskaper. En högpigmenterad linoljefärg flagnar inte utan mattas av på ytan och underhålls med linolja eller, mer sällan, en lätt avborstning och ett nytt lager färg.
Är färgen matt men i bra skick finns det ingen anledning att måla på ett nytt lager färg. Rengör istället fönstet och stryk på ett tunnt lager rå kallpressad linolja över målade ytor och eftertorka med en trasa. Klart! Färgen piggnar till, får en fin lyster och håller ännu längre.

Är fönsterna i dåligt skick är det kanske dags för en fönsterrenovering. Hur du går till väga då kan du läsa om i renoveringhjälpen.

Inomhus rengör du bäst dina linoljefärgsmålade snickerier (fönster, dörrar, lister, köksinredning) med linsåpa. Tvätta försiktigt (så att du inte tvättar bort för mycket färg) med en mjuk svamp och en fet såplösning (1 dl såpa till 10 l vatten). Vattnet ska vara kallt! Använd inte vanlig ”mager” såpa då den inte är tillräckligt fet, utan torkar ut färgen. Även inomhussnickerier kan piggas upp med ett nytt lager linolja som du försiktigt gnider in med trasa, om det inte riktigt är dags att måla om än.