En inbiten göteborgare kanske inte vill erkänna Mölndal som en del av Göteborg  men då riskerar man att missa att uppleva Göteborgspärlan Gunnebo Slott. Högst upp på en backe tronar detta lilla träslott, pampigt byggt som om det vore mycket större än det i själva verket är med sina 900 m². Vi stretar uppför backen en varm eftermiddag i augusti under en klarblå himmel som hjälper till att visa upp slottet och trädgårdarna i sin fulla prakt. Köksträdgården dignar av kryddväxter som skulle få de små plantorna hemma på balkongen att rodna, massor av grönsaker och mognande frukt, allt till en inramning av frodiga blomsterrabatter, formklippta träd och buskar och vildvuxen sommaräng.

entre

Gunnebo Slott byggdes i slutet av 1700-talet för att användas som sommarboende för familjen Hall. John Hall, far i familjen och köpman, handlade med tranolja (lampolja gjord på sill) och trä och var en förmögen man. Byggnaden var för sin tid en av Sveriges modernaste och dyrbaraste. Efter John Hall den äldres död, redan 1802, lyckades hans son, som inte ärvt faderns ekonomiska sinne, göra av med hela förmögenheten på mindre än fem år och slottet lämnades att förfalla.

pelargång baksida

Tack vare stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlbergs över 200 bevarade ritningar, ett stort antal detaljerade samtida akvareller och utgrävningar håller man sedan 1996 på att återställa, och rekonstruera slottet och dess trädgårdar med alla tillhörande hus, samt ett orangeri till dess forna glans i 1700-talsstil. Slottet är ett allkonstverk, d.v.s att allt in till minsta inredningsdetalj är ritat av Carlberg från alla byggnader ner till minsta möbel och blomkruka.

träd

Trädgården består av tre delar; stilträdgården som omgärdar och framhäver slottet och skapar en pampig entré längs backen upp till slottet med välklippta träd och buskar och räta, symmetriska vinklar. Den engelska trädgården tar vid efter stilträdgårdens terasser på baksidan och breder ut sig som en naturromantisk böljande äng med stora ekar. Den tredje delen utgörs av den väl tilltagna köksträdgården som när den anlades, strävade att göra hushållet självförsörjande. Den har rekonstruerats  till en typisk 1700-talsodling med kryddor och grönsaker står omgivna av fruktträd och buskar och förser idag kaféets behov av grönsaker och kryddor. Vid vårt besök skördas det lavendel och i hela kaféet sprids doften när blommorna lämnar sina skjälkar för att förvaras i burkar inför höstens bak.

köksträdgård

Slottet har renoverats och restaurerats i omgångar sedan Mölndals kommun tog över det 1949 efter en vision att gradvis hitta tillbaka till utseendet kring 1800 och just nu jobbar man som bäst med att rekonstruera det gamla orangeriet. Även här tar man hjälp av de gamla originalritningarna och detaljrika, samtida akvarellerna och senare utgrävningar för att hitta fram till ett resultat så nära originalet det bara är möjligt.

orangeri

Inga kompromisser görs på resan, timmermännen använder yxa och stämjärn för att bygga upp stommen, inga motordrivna verktyg används för att foga samman de stora furustockarna, det blir bäst så. Det är inget litet blygsamt orangeri utan en stor byggnad på 200 m² med valv och mäktiga fönsterpartier med ett atrium i mitten och till och med en konstgjord grotta med stalagmiter och stalagtiter uppbyggda av gips, enligt 1700-talets högsta mode. Målet är att bygga upp orangeriet precis som det såg ut under Gunnebos korta storhetstid. När man inventerade växterna 1809 rymde orangeriet och växthuset tillsammans över 440 exotiska växter. Vid det laget hade orangeriet tyvärr redan börjat förfalla p.g.a misskötsel i samband med familjens konkurs och det revs kring 1830. Läs mer om orangeriprojektets framskridande i deras blogg. Extra kul är det praktikantprogram för blivande hantverkare med inriktning inom byggnadsvård som finns i samband med rekonstruktionen av orangeriet. Kunskapen och hantverket förs vidare till kommande generationer!

akvarellEn av de ca 20 akvarellerna av orangeriet.

För att hitta till Gunnebo Slott kan du klicka här.

 

Kvarteren kring Caroli kyrka i Malmö ser idag väldigt annorlunda ut än vad de gjorde fram till 60-talet. Det beslutades att totalsanera mellan 1968-72 och därmed jämna många av de gamla husen med marken och bygga nytt, modernt. Kvarteren ansågs förslummade och och nedgångna och drogs med problem som fylleri och prostitution. Fram tills 1935 låg även Malmö Hospital, Asylen, i folkmun kallat Tosingahuset, i dessa kvarter och bidrog till områdets låga anseende. snapperupsgatan

Såhär såg Snapperupsgatan ut på 1910-talet när Ebba och hennes bror Ture var barn. Bakom planket mittemot huslängan ligger Asylen.

Däremot var det 1968 bara cirka 20% av bebyggelsen i Carolikvarteren som var i så dåligt skick att de behövde rivas helt. Men de drivande politikerna menade vid den tiden att vinsterna med att riva hela kvarter och bygga nytt var så stora att även de hus som inte var nergångna dömdes ut och revs. Man ville också skapa fler bostäder genom att ersätta låghusbebyggelse med fastigheter med flera våningar. Tyvärr blev saneringen hårdhänt så till den grad att Carolikvarteren enligt många aldrig återfått sin ursprungliga charm. Förhoppningsvis hade vi tänkt annorlunda idag.Ebbas hus

Ett litet pyttehus står dock kvar som ett monument i miniformat. I det huset bodde Ebba Olsson fram till 1984. Hon vägrade lämna sitt hus trots läget i Malmös sämst ansedda kvarter och trots att alla andra gathus omkring henne revs till fördel för nya flervåningshus.dörr mot vind

Uppe på andra våningen ligger sovrummet där hela familjen sov. Rummet har återställts till hur det såg ut när Ebba och hennes bror Ture var små på 1910-talet. Genom dörren skymtar takpannornas baksidor på råvinden som man passerar på vägen ner till bottenvåningen.sovrum

Familjen Olsson flyttade in i det då redan gamla huset år 1911 (grunden är från 1700-talet men det är okänt hur gammalt själva huset är) efter Ebbas farmor och farfar. Mamma Anna var tveksam till läget mittemot Asylen, bland ölkaféer och prostitutionsstråk, men de hade det gott ställt i huset med både el och rinnande vatten inomhus.

trappaPappa Olof drog in rinnande vatten för att hustrun skulle trivas bättre i huset och tillverkade även den smala trappan till övervåningen.

Ebba flyttade hemifrån i 20-årsåldern, men flyttade tillbaka till Malmö och gathuset på Snapperupsgatan när hennes far fick en hjärnblödning och vårdade honom och hjälpte till med försörjningen tills hans död 20 år senare. Hon bodde sedan kvar tillsammans med modern tills hon dog i sin tur 1961. De båda försörjde sig som snörmakerskor till sybehör för sömnad. Ebba bodde sedan kvar ensam i gathuset i ytterligare 20 år.
I det lilla köket med sin vedspis har tiden stannat alla små skåp och lådor är fyllda med Ebbas saker som hon lämnade dem. Lyfter man på luckan närmast i bild hittar man alla verktyg som Ebba använde till bakningen. Köksluckorna är målade med drickafärg, en gammal metod för att tillverka en tunn lasyr där öl eller svagdricka utgör bindemedlet. Från köket kommer man ut till den lilla bakgården med utedass och en liten verkstad och vedbod.

Sina sista fem år i livet tillbringade Ebba, nu 83 år gammal, för bekvämlighets skull till en modern lägenhet. Men Ebba hade sedan en tid tillbaka insett värdet i att bevara sitt lilla hus för eftervärlden och donerade det till Malmö Stad. Det restaurerades varsamt och står kvar som när Ebba bodde i det med de flesta av hennes möbler och saker tillbaka på sina platser. De möbler och material som fattades eller hade bytts ut har kompletterats från rivningsbyggnader i området som kuloströmbrytare och några av linoleumgolven samt barnsängarna som inte fanns kvar i huset när Ebba bodde där ensam. År 1991 öppnades huset upp som museum.

spegelkakelugn
Hela hemmet ryms på två små våningsplan med smal trappa som förenar dem. Ändå är intrycket inte att det känns trångt, allt ryms som en familj med två barn kunde behöva. På bottenvåningen samsas köket och hallen med två övriga rum med möbler i gediget mörkt trä, virkade spetsdukar på borden och linoleummattor med mönster från orientaliska mattor där familjen levde både vardagsliv och hade gäster på besök. fargsnitt

På flera ställen i huset kan man finna färgsnitt av denna typen som man har skrapat fram för att se vilka kulörer och färgtyper man använt sig av tidigare i huset och då kunnat räkna ut hur det såg ut på 1910-talet när Ebba och Ture var barn.

För att hitta till Ebbas hus klicka här.

Maj
18

En gjutningshistoria

kl 14:24 | Av: Matilda | Kategorier: Beslag, Byggfabriken, Dörrhandtag, Egen produktion


Våra dörrhandtag  ligger oss väldigt varmt om hjärtat och det ligger en hel del jobb i att sandgjuta efter alla konstens regler enligt gammal tradition. Detaljerna måste bli precis rätt i både utseende och kvalitet innan de landar i våra butiker. Slutresultatet blir en liten slant dyrare men känslan och upplevelsen desto bättre. För att inte tala om hur de kommer att åldras med värdighet och bara bli vackrare med lite patina! Vi har tagit fram en liten broschyr eller bilderbok if you will om vårt mest älskade klassiska dörrhandtag, Trycke Pärlrand.

parlrand Kort sagt går det till såhär:

En gjutflaska (så kallas den del som bildar själva lådan som rymmer hela paketet med gjutsand och gjutmodeller) med gjutmodeller tillverkas. Gjutmodellerna är exakta modeller av hur den färdiga formen ska se ut. Flaskan och gjutmodellen är delbara på mitten.

gjutflaskan

formtillverkning_01Gjutflaskan läggs sedan med delningsytan neråt i gjutsand som packas hårt så att gjutmodellen inte kan röra sig. Modellen pudras med släppmedel så att den inte ska fastna i sanden.

formtillverkning_02När flaskan är hårt packad med sand vänder man på alltihop och lägger på flaskans och modellens andra hälft.

formtillverkning_03

Även andra halvan pudras med släppmedel och fixeras med gjutsand.

formtillverkning_04

Nästa steg är att öppna upp ett hål där den smälta metallen kan ta sig in. Efter det tas modellen försiktigt ut ur flaskan och den man ska gjuta har bildats. Därefter sätter man ihop flaskan igen efter att ha gjort ett litet hål för luft att ta sig ut, stänger noga och sätter en tyngd på toppen för att fixera hela paketet. Formen är nu färdig för gjutning.gjutning_01gjutning_02

Den smälta metallen hälls ner i formen genom hålet så att den fyller ut alla håligheter i formen. Mässing är en legering av koppar och zink. När gjutningen är klar delar man på formen och plockar ut den gjutna delen.urplockning

När den gjutna delen separerats, slipats från eventuella ojämnheter och försetts med pinne för att fästa trähylsan och den svarvade ändknoppen och fått hål för roddarpinne och stoppskruv är den klar. Sist finslipas och poleras den för hand.ytbehandling

Om handtaget ska vara förnicklat utförs det genom en elektrokemisk process där mässingen får ett mycket tunt lager av nickel. Detta görs genom att den gjutna delen sänks ner i ett bad med en jonlösning med nickel som när man kopplar ström till lägger sig i ett tunt lager på metallen.

tryckets_delar

Till sist ska böjen monteras ihop med ett svarvat trägrepp, en svarvad ändknopp av mässing och svarvad rosett av mässing samt en roddarpinne för att bli ett färdigt Pärlrandstrycke.

Vill du läsa hela foldern kan du hämta den i våra butiker eller

Här kan du hämta hem hela foldern som en stor bild (klicka på bilden):
Gjutbroschyr_byggfabriken

 

krok_tapet2Vanan att täcka väggarna med mönstrat papper eller tyg har funnits med länge, dess största syfte var länge att hjälpa till att hålla värmen i huset. Den äldsta bevarade tapeten i Sverige är från 1570-talet och har hittats i Malmö. Då var tapeter en exklusiv inredningsdetalj som var förbehållen de välbärgade i samhället.

I slutet av 1700-talet började användandet av tapet bli allt vanligare i Sverige. De dyrbara väggbeklädnaderna bestod oftast av förgyllt läder eller siden. Så småningom kom papperstapeten i form av imitationer av de exklusiva förebilderna.

Tapet från Lim & Handtryck, Liljor från 1870-talet.

Ursprungligen sattes tapeten upp med spik. I förmögna hem syddes våderna ihop med grov lintråd  i hela fält innan de sattes upp. Upptill och nertill vek man in överflödet och spikade fast i väggen. I de flesta hem använde man sig dock av att vändspika då man spikade på avigsidan av överlappet innan man vek tapeten och passade in mönstret vilket gjorde att spikarna inte syntes. I samband med att tapeten började kunna masstillverkas och pappret blev bättre började man limma upp tapeten på väggen med ett lim av vetemjöl och vatten. Under 1930-talet kom cellulosaklistret som rördes ner i kallt vatten.

MölledalTapet från Lim & Handtryck, Mölletorp från 1850-talet.

Tapettillverkningen hör till de verksamheter som snabbast industrialiserades, skillnaden i färgåtergivning och papperskvalitet är stor om man jämför från 1800-talets början till slutet på århundradet. Från ca 1840 började tapettillverkarna kunna trycka tapeter med alltfler kulörer och användandet av limfärg för trycket blev mer och mer dominerande istället för olika bläck och vattenbaserade färger. Upp till fem kulörer var det vanligaste men det fanns de som kunde trycka med upptill 16st.

Fram till 1850 handtrycktes all tapet i Sverige med hjälp av blocktryck eller schabloner, men i slutet av 1800-talet blev tapeten, genom maskinell teknik med valstryck, på träfiberbaserat rullpapper av hög kvalitet, nu möjlig att massproducera. Tryckningen skedde  nu uteslutande med limfärg från och man hade genom de nya maskinerna möjlighet att trycka vått i vått vilket sparade tid. Priset sjönk, bristen på papper upphörde eftersom man numera tillverkade papper av träfibrer och importen minskade. Tapet blev därmed tillgänglig för alla både prismässigt och genom att de blev tillgängliga i de flesta handelsbodar. Under slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet var det vanligt att man tapetserade om ofta, det var inte ovanligt att man tapetserade om vartannat år, detta även i enklare hem.

tapetTapet från Lim & Handtryck, Bambu från 1920-talet.

Många motiv har varit populära parallellt men generellt kan man stilmässigt dela upp det såhär.

1800-tal: Romantiska, kraftfulla och vilda blommönster. Panoramatapeter och draperingar, motiv som skulle lura ögat att tro att man satt och åt middag i en exotisk djungel eller ett vackert draperat tält. Även motiv som skulle imitera andra material som t.ex. marmor sattes flitigt upp. Medaljongtapeten i olika skepnader var starkt närvarande under hela 1800-talet och en bit in på 1900-talet.

1900-tal: Jugendstilens gracila växter i regelbundna mönster. Arts & Crafts-rörelsen fick inte samma massiva genomslag i Sverige som i England men var ändå populär vid denna tiden.

1920-tal: Stiliserade blommor och vattenlandskap, ränder med regelbundna, enkla ornament. Tapetmönsterna följer övriga strömningar i samhället med ljus och luft och det välstädade, friska hemmet.

1940-tal: Småblommigt och idylliskt med bleka pasteller och gråa nyanser. Fyrtiotalet präglas av två strömningar: diskret och enkelt mot en mer ovanlig med färgglatt geometriskt mot slutet av årtiondet.

1950-tal: Färgstarkt och abstrakta linjemönster. Fondtapeten slår igenom i de svenska hemmen. En kuriositet som förekom under 50-talet var mönster anpassade efter rummets funktion, t.ex. tapet med matmotiv för köket. I linje med Folkhemmets ideal togs det på 60-talet ur det nu enorma utbudet tapeter, fram en katalog med de mönster som ansågs representera god smak och var av bra kvalité.

MorristapetTapet från William Morris & Co, Chrysanthemum

I vårt butikssortiment har vi tapeter från Lim & handtryck, Morris och Astrid & Rudolf.

Lim & Handtryck tillverkar tapeter efter kulturhistorisk tradition. Alla deras mönster härstammar från fynd gjorda på olika ställen runtom i Sverige, från ca. 1800-1950, ibland finns valsarna kvar och ibland har man rekonstruerat valsen efter de tapetfynd man gjort.

William Morris & Co tillverkar William Morris tapetmönster sprungna ur Arts & Crafts-rörelsen.

Astrid & Rudolf tillverkar nya mönster i gammal stil med inspiration från svenskt 1900-tal.

För att se vårt tapetsortiment, klicka här –>>

astridorudolfTapet från Astrid & Rudolf, Elisabeth Stripe.

 

Mar
05

Träbåtsliv

kl 13:10 | Av: Matilda | Kategorier: Byggnadsvård, Färg & Ytbehandling, Renovering, Utomhus


båtinspirationTänk att glida ljudlöst genom ett glittrande, klarblått hav i en tjärdoftande traditionell segelbåt av trä! För de flesta av oss är det en dagdröm som känns extra härlig såhär års, men för några stolta ägare av riktiga träbåtar är det verkligheten. För dessa lyckliga börjar det bli dags att damma av verktyg, burkar och penslar. Det drar ihop sig för underhållssäsong!

Malins träbåt En träbåt som vårdas rätt blir bara vackrare med åren!

Åsikterna är många bland träbåtsmänniskor kring hur man bäst går tillväga för att ge sin skuta den bästa omvårdnaden,  men vad alla nog kan hålla med om är att det är viktigt att vara noggrann och inte kompromissa med kvaliteten på ytbehandlingen. Många av våra ytbehandlingar är som klippta och skurna för båtliv och ger träet ett bra skydd från havets utmaningar. Exempel på dessa är Le Tonkinois; en traditionell linoljefernissa, och linolja; kokt eller rå, beroende på metod. Linoljefärg lämpar sig för all målning, inne och ute ovanför vattenlinjen och har ju fördelen att den inte behöver skrapas bort innan man lägger ett nytt lager. Speciellt Järnmönja har egenskaper som är till nytta i båtmiljö: den motverkar röta i trä och skyddar mot rost. Sist i raden har vi kronan på verket: tjäran. Den kan strykas på som den är eller spädas med linolja.

Tack vare att mässing inte kan rosta utan istället oxiderar vackert är den ett givet material för alla beslag som knoppar och krokar för båten. Sedan är det ju så vackert ihop med alla blanka trädetaljer! Våra fotogenlampor i mässing från Karlskrona Lampfabrik är riktigt fina i båtmiljö.

Malins träbåt 2

Om funkissuget blir alltför starkt och du befinner dig i Skåne bör du bege dig till Medborgarhuset i Eslöv. Medborgarhuset är ett av landets mest uppskattade moderna byggnader och denna funkispärla är väl värd ett besök. För vägbeskrivning, klicka här>>medborgarhuset_visiteslov

A-salens entréparti. Foto av Tord Johansson.

Bland 158 tävlingsbidrag tog den nyutexaminerade arkitekten Hans Asplund hem priset 1948. Om namnet känns bekant så kan det vara för att fadern Gunnar Asplund redan hade gjort sig ett namn inom arkitekturen med t.ex Stockholms Stadsbibliotek.
Fadern var en stor förebild för Hans Asplund vars arbeten han hämtade mycket inspiration ifrån, i media talades även om hans influenser från amerikansk modernism eftersom han var nyss hemkommen från en vistelse där, men detta ville han inte kännas vid förrän långt senare. Hans Asplund kallade sitt tävlingsbidrag för “Diagonal balans”.medborgarhuset4-e1376062487848

I september 1957 invigdes medborgarhuset.
Eslövsborna från början var inte helt sålda på de nya, egendomliga formerna som staplats på varandra, men även stolta röster höjdes som utnämnde byggnaden till ”de svenska landsbyggdsstädernas främsta allmänna byggnad” och med tiden har det bara växt i popularitet. År 2001 röstades det fram till ett av Sveriges mest populära hus.
medborgarhuset_eslov

En kylig exteriör möter en varm interiör. De vackert svängda bänkarna är platsbyggda och smälter in alldeles i väggarna precis som den specialritade armaturen. Både fåtöljer och bord är original.

Ett antal renoveringar och ombyggnationer ägde rum på 70 -och 80-talet, vissa innebar moderniserade och förbättrade flöden och användningsområden som att man satte in en hiss och byggde ut vissa verksamhetsrum, men en del kom man att ångra som att man bytte ut alla ekfönster till aluminium och täckte för ljusinsläpp som takfönster. En påkostad restaurering genomfördes interiört 2002-03, då mycket återställdes och/eller renoverades (t.ex. textilier och läderklädslar renoverades, specialritade armaturer fick nya opalglas enligt originalstilen och träpaneler reparerades). Exteriört restaurerades byggnaden 2006-07 då t.ex. alla fönster byttes tillbaka till ekfönster. Takfönstren är tyvärr fortfarande övertäckta men är planerade att återställas vid nästa etapp.medborgarhuset_andreas

Trappan med sin insvängda “midja” på mitten var mycket omtalad vid tiden för byggandet av medborgarhuset.

Ovanligt mycket av interiören i Eslövs medborgarhus är autentisk och välbevarad. Mycket av detta är tack vare en mycket nitisk vaktmästare vid namn Knut Wallin som även bodde i vaktmästarbostaden. Han tog sitt uppdrag på stort allvar och tillät inga verksamheter som kunde vara till skada för byggnaden. De verksamheter som ansågs ligga i linje med byggnadens ändamål var noggrant nedtecknade och höll sig inom kategorierna “föredrag, dramatiska och litterära föreställningar, uppvisning i gymnastik, konstnärlig dans, filmvisning samt liknande tillställningar som icke äventyrar sunt och fostrande nöjesliv”. Tack vare att Wallin höll så hårt på dessa riktlinjer har medborgarhuset en unik plats bland liknande byggnader från samma period.

medborgarhuset_erikwik

De svampformade pelarna bär tillsammans upp hela foajén med dubbel takhöjd. Bilden är lånad av Erik Wik.

Asplunds Medborgarhus i Eslöv smiter precis innanför målsnöret innan portarna slogs igen om funkisens konstnärligt präglade och personligt färgade arkitektur. Medborgarhuset blev till i en brytpunkt när det gäller synen på arkitektur och arkitektens roll. Utvecklingen gick från att betrakta arkitektur som ett allkonstverk till att se det som en modern, rationell och industriell process. Om Hans Asplund sades att han var i otakt med sin egen samtid eftersom han även senare gärna höll fast vid sin estetik från tiden för ritandet av medborgarhuset. Han fick ta emot en hel del kritik för detta under sin yrkesverksamma tid och kritiserade i sin tur den nya tidens ideal och kom att ge namn åt den, ett namn som sedan har blivit en vedertagen internationell beteckning för samtiden med sin råa byggnadskonstruktion – Nybrutalismen.

 

Dec
16

God jul från Byggfabriken 2014

kl 14:23 | Av: Matilda | Kategorier: Byggfabriken


julbildDet börjar så smått lacka mot jul så vi vill gärna ta tillfället i akt och redan nu önska er alla en riktigt fröjdefull jul!

Vi ser tillbaka på ett väldigt händelserikt år med öppning av vår tredje butik, denna gång i Vasastan i Stockholm.

Under 2015 ser vi fram emot att vi äntligen ska öppna butik i Göteborg och få möta alla kunder, nya som gamla trogna, som hittills fått nöja sig med att handla av oss på distans via webben.

Tack till världens bästa kunder och ett fantastiskt 2014! Vi ses nästa år!

Om det fortfarande fattas något för att göra julen komplett kanske du hittar det i vårt julsortiment ->>

Trots sin korta historia har Bauhausskolans tankar och formspråk starkt präglat vår designhistoria. Den modernistiska stilen har sin givna plats i vår kultur och gör att vi ständigt återkommer till dess enkla, avskalade linjer, fokus på grundformer, grundfärger och rena material. De möbler, mönster och konstverk som skapades inom Bauhaus inspirerar än idag.  Det kan vara svårt att tänka sig hur en i sammanhanget så liten skola kunde ha en sådan stor inverkan på designhistorien och kunde sticka i ögonen på dåtidens makthavare. Utan Bauhaus hade dagens design och designutbildningar sett väldigt annorlunda ut.


Bauhaus historia börjar med att arkitekten Walter Gropius 1919 grundar designskolan i Weimar. Under sin korta historia hinner skolan byta både rektor och geografisk plats två gånger. Under de 14 åren rör man sig allt närmare en formgivning som passar en modern maskintillverkning och dagens industridesign. Skolan präglas under sin tid mer och mer av en social och politisk medvetenhet.
1933 stängs skolan av nazisterna. De flesta av Bauhaus lärare emigrerade utomlands, vilket bidrog till att Bauhausrörelsens ideologi och estetik snabbt spreds i övriga världen och inte minst till USA.
Lampa Wagenfeldt
Wagenfeldtlampan i ett av sina originalutföranden med rund kupa av opalglas, en smal glascylinder som fot och en rund, tjock glasskiva som underlag.

Wilhelm Wagenfeldt kom till Bauhausskolan som 24-åring och formgav Bauhauslampan, som den även kallas, år 1924.  Den har kommit att bli en av Bauhausrörelsens största ikoner och kännetecknar modernismen. Eftersom den konstruerades av delar som skulle passa för serieproduktion, har den kommit att bli en symbol även för modern design i stort där formen följer funktionen.

 

Vi är stolta och glada för att ha denna ikon bland våra produkter! Alla lampor är numrerade undertill och bär Bauhausloggan. För att veta att du har en äkta vara, titta efter dessa märken!

Wagenfeldtmärke

Nov
10

Hemma hos – funkisdrömmar i Malmö

kl 15:20 | Av: Matilda | Kategorier: Inredning, Inspiration


Trots en del hårdhänta renoveringar i många av de andra lägenheterna i huset under 90-talet har denna funkistvåa i Malmö från 1937 fått behålla de flesta av sina originaldetaljer i form av dörrar, dörrfoder och snickerier. Originalbeslag som dörrtrycken, fönstervred, garderobslås och toalettvred finns också bevarade. De beslag som inte fanns kvar ersattes lätt av nya i originalstil från Byggfabriken. Vi fick möjlighet att hälsa på i detta personliga och kreativa hem en solig höstdag när ljuset strålade in genom fönsterna från tre väderstreck.

Taket i hallen målades i en grågrön kulör och fick en rad seriekopplade vita fotlamphållare med vit, tvinnad textilkabel längs hela halltaket. För att dölja uttag och stickpropp i mitten av taket sitter en takkopp  i gummi.

badrumsskåpMedicinskåpet av trä med glasruta i 20-talsstil är målat med linoljefärg i bensvart kulör och har en förnicklad knopp.


De flesta av möblerna i hemmet är köpta på loppisar och har renoverats och fått lite ny färg, enstaka designklassiker tittar även fram på sina ställen. Även många av lamporna är loppisfynd som utrustats med nya textilkablar. De gamla undergolven i gran togs fram och målades vita med linoljefärg som gör att de slits vackert med tiden utan att färgen flagnar.

vardagsrumAlla strömbrytare har bytts ut till svarta i bakelit som bättre passar till originalstilen för lägenheten. Alla dörrar och snickerier är också målade med linoljefärg. På dörren till toaletten sitter en namnskylt med svart pannå och visar vägen. Stolarna med fällbara säten var på väg att slängas när en kyrka i området skulle renoveras, men här passar de bra att sitta på i hallen när man vill knyta skorna.

garderob
Garderoben är målad med linoljefärg i kulören pärlgrå och har fått knopparna Ribershus i mellanstorleken. På väggen skymtar från även en ventilkätting med tyngd från ventilen.fönsterFönsterna har behållits i original. På utsidan har de dock förstärkts med ett tredje glas, men på insidan finns de gamla bågarna och fönstervreden kvar. Den lilla fönsterhållaren som kikar fram bakom gungstolen är ett nytillskott i originalstil.
lampa frankfurtKonsten på väggen har ägaren av lägenheten fått, köpt och bytt till sig av vänner och bekanta. Från skåpet kikar bordslampan Frankfurt fram.vardagsrum
KökI köket hänger taklampan Köln i svart ovanför matbordet.

kökDen gamla kirurgvagnen får numera fungera som serveringsvagn och är även den ett fynd från en av den gångna sommarens loppisar.

Nov
03

Handtag och knoppar – kökets blickfång

kl 15:58 | Av: Matilda | Kategorier: Beslag, Kök


Härligt funkiskök från Byggfabriken med kvadratiskt kakel i Brilliant white med mörkgrå fog och fina, knoppar i förnicklad mässing med underläggsbricka.

 

Vare sig om du håller på att avsluta en köksrenovering, bygger nytt, eller bara vill byta ut köksbeslagen är alternativen många. Välj mellan knoppar eller handtag eller en kombination av de båda där du sätter knoppar på luckorna och handtag på lådorna, i mässing, porslin eller förnicklad mässing. Med beslagen kan du förstärka eller tona ner originalstilen i köket, i sekelskifte, 20-tal eller funkisstil, eller skapa nytt. Säkert är i alla fall att beslagen blir pricken över i:et i köket!

Skålhandtagen finns i tre storlekar och i både mässing och förnicklad mässing. Här syns mellanstorleken i förnicklat utförande i ett kök i tjugotalsstil där luckorna och lådorna ligger i liv med stommen. På luckorna sitter förnicklade vred. Som stänkskydd sitter vita, rektangulära kakelplattor i halftile med ljusgrå fog, satta i tegelförband.

Draghandtagen finns i tre storlekar och i både mässing och förnicklad mässing. Här syns alldeles nymonterade draghandtag och glänsande mässingshandtag i den minsta storleken. Alla våra mässingsbeslag är obehandlade vilket betyder att de kommer att oxidera med tiden och bli brunare i färgen med mattare yta, allt enligt originalstil. Det kan variera hur lång tid oxideringen tar, i ett kök kan det gå snabbt i förhållande till andra rum, eftersom man tar mycket i beslagen och ju mer man använder dem desto snabbare får de den fina oxiderade färgen!

 

Nästa sida »