• Om Byggfabriken
• Våra butiker
• Kontakt
• Köpvillkor och frakt
• English

• Hem
• Sortiment
• Renoveringshjälpen
• Bloggen

Byggfabrikens Victorian Floor Tiles är en engelsk klinker av den typ som förr importerades i mängder till Sverige, och lades i fantasifulla eller mindre fantasifulla mönster i såväl hem som offentliga byggnader. Typiskt i trapphus och hallar, men också i forna tiders badrum. En tät yta, minimala fogar och nästan helt raka kanter gör att man får det klassiska mönstrade nästan helt släta golvet. Vi har engelska klinker i en mängd nyanser och former som kan kombineras i det oändliga. I vårt sortiment hittar du färdiga kombinationer i flera olika färgsättningar.

Vare sig man ska lägga golvet själv, eller anlita golvläggare, är det viktigt att tänka på att golvet bör läggas lite annorlunda än moderna golv. Särskillt är det fogbredden som ska hållas smal. Minimal fog eller några millimeter är visserligen en smaksak, men för att få gamla tiders känsla ska fogarna vara minimala.

Jag ville ha ett golv som andades gamla tider i mitt sena 20-talsbadrum, och jag valde mönstret ”funkis” i färgerna Svart och Old London. Runt rutmönstret en helt svart ram. Eftersom ytan är ganska liten och underlaget slätt gav jag mig med viss bävan på att lägga golvet själv. För att få tillräckligt smala fogar räknade jag med 1,5 mm fog. Tillräckligt smalt för att ge tunna fina fogar, men brett nog att kompensera för viss storleksvariation i plattorna.

Tre viktiga punkter när man lägger Victorian Floor Tiles är:

1. Se till att underlaget är slätt. Plattorna ska ligga tätt och har ganska skarpa kanter, därför är det viktigt att plattornas kanter är jämna i förhållande till varandra.

2. Rita upp hur golvet ska se ut. Justera ritningen så att klinkern är bra placerad på ytan. Man vill inte behöva skära alltför tunna bitar i kanterna. Mönstret ”Funkis” består av plattor som är 106×106 mm stora, inklusive 1,5 mm fog räknar man ca 107,5 mm per platta vid uppritning.

3. Rita ut hur plattorna ska ligga på golvet. Rita ut ram, kolla diagonaler så att måtten är vinkelräta och rita ut stödlinjer på golvet med vattenfast tushpenna så att du håller dig inom ramarna. I bland kan en fog bli aningens smalare, ibland aningens bredare för att kompensera i läggningen.

Så var det alltså dag att gå igång. En laddning fix blandas och den tandade spackeln tas fram. För att kunna lägga plattorna med precision lade jag rader med två plattors bredd i taget, bredde ut fix och efterdrog med den tandade spackeln. Plattorna läggs tätt med minimal fog. Det gäller att se till att man håller sig inom de uppritade ramarna.

Läggningen fortsätter i vinkel in mot rummet.

Snart färdigt.

Runt hela rutmönstret ligger en ram av bara svarta plattor.

Vissa bitar, runt rör t.ex, får specialsågas.

När golvet väl är lagt är det dags för fogning. Detta är den lätta biten! Se till att fogarna är rena från fixbruk innan det löst blandade fogbruket breds ut på golvet. För fogen fram och tillbaka diagonalt över golvet med en fogskrapa så att alla fogar fylls. Torka bort överflödigt fogbruk och gå över fogarna med en blöt svamp eller trasa för att få dem jämna och fina. Golvet ska vara helt rent när du är färdig.

Var noga med fogarna! Att foga är lätt, men slarvigt utjämnade fogar drar ner intrycket på hela golvet.

Färdigt golv!

En av arkitekturhistoriens största namn är upphovsman till ett av våra finaste dörrhandtag, trycket ”Gropius”. Dörrhandtaget ritades av Walter Gropius, grundaren av den berömda Bauhausskolan, tillsammans med arkitekten Adolf Meyer för skolästfabriken Fagus Werk; en modernistisk fabriksdröm i tegel, glas och stål.

Dörrhandtaget har en typisk modernistisk utformning. Ett cylindriskt grepp möter en fyrkantig arm i vinkel mot en slät, kvadratisk rosett, helt i linje med Bauhausestetikens geometriska blandningar, se t.ex skolans affisch nedan. Handtaget tillverkas i mässing och finns i obehandlat eller förnicklat utförande. Detta och våra andra modernistiska dörrhandtag passar utmärkt för ytterdörrar i moderna hus eller funkishus.

Handtaget, som är daterat 1923, kom även att pryda dörrarna i Bauhauskolans egna byggnader i Dessau. Läs mer om Bauhaus på Bauhaus-arkivets hemsida.

Är du intresserad av byggnadsvård och inredning och skulle uppskatta att jobba i en linoljedoftande butik på söder i Stockholm?

Just nu söker vi omgående extrapersonal till vår Stockholmsbutik. Det är en timanställning som gäller främst arbete under sommaren på fredagar, lördagar och måndagar, men även andra vardagar vid behov.

För att jobba på Byggfabriken behöver du ha viss butiksvana. Men viktigast är att du är intresserad av och något kunnig om den typ av produkter vi säljer. Vi får många frågor om material, användning och stilhistoria, och även om du naturligtvis lär dig efterhand är det viktigt att du har ett grundintresse.

Känns detta som något för dig? Vi behöver någon som kan börja snarast, så skicka din ansökan till ansokan@byggfabriken.com så snart som möjligt! Ange ”Jobbansökan Stockholm” i ämnesfältet. Vänligen e-posta i stället för att ringa, då vi har mycket att göra i butiken (vi behöver ju mer personal!) och har svårt att svara i telefon.

Så börjar det bli dags att se om sitt hus igen och planera sommarens renoveringar och underhåll. Om du har linoljefärgsmålade fönster är underhållet en ganska lätt uppgift. Och underhåller du dina fönster då och då håller de i många, många år utan att behöva målas om.

Linoljefärgsmålade fönster kan på utsidan bli lite matta med åren. Detta beror på färgens egenskaper. En högpigmenterad linoljefärg flagnar inte utan mattas av på ytan och underhålls med linolja eller, mer sällan, en lätt avborstning och ett nytt lager färg.
Är färgen matt men i bra skick finns det ingen anledning att måla på ett nytt lager färg. Rengör istället fönstet och stryk på ett tunnt lager rå kallpressad linolja över målade ytor och eftertorka med en trasa. Klart! Färgen piggnar till, får en fin lyster och håller ännu längre.

Är fönsterna i dåligt skick är det kanske dags för en fönsterrenovering. Hur du går till väga då kan du läsa om i renoveringhjälpen.

Inomhus rengör du bäst dina linoljefärgsmålade snickerier (fönster, dörrar, lister, köksinredning) med linsåpa. Tvätta försiktigt (så att du inte tvättar bort för mycket färg) med en mjuk svamp och en fet såplösning (1 dl såpa till 10 l vatten). Vattnet ska vara kallt! Använd inte vanlig ”mager” såpa då den inte är tillräckligt fet, utan torkar ut färgen. Även inomhussnickerier kan piggas upp med ett nytt lager linolja som du försiktigt gnider in med trasa, om det inte riktigt är dags att måla om än.

Beslagsfabrikören August Stenman som vi skrivit om tidigare var inte bara en hejare på beslag, bolagskrönikan ”Stenman -Ett namn som tagit skruv, en krönika om ett industriellt värv” är ett under av grafisk form anno 1956. Titta och njut:

En fördel med icke-schemalagd tid, är att man kan få för sig att åka till Amsterdam! Efter att ha rådfrågat lite på institutionen (för Kulturvård) om vilka museer jag absolut inte borde missa, fick jag till svar att hela staden är ett enda stort museum. Och jag får väl helt enkelt hålla med…

Den här gången är det faktiskt inte min kamerahållning som gör att perspektiven ser lite underliga ut, utan faktum är att husen har lite skev hållning.

Observera till exempel mittpartiet i den här huslängan…

…så man får göra vad man kan för att försöka hålla ihop väggarna! Fast helt ärligt talat så har jag nog (och förmodligen ni med) sett snyggare lösningar än den här.

Turning Torso version Amsterdam? Skämt åsido, så är (som jag förstått det) anledningen till att husen i den här staden lutar och tydligen också vrider sig (!) åt alla möjliga håll, att markförhhållandena är ganska instabila. Stora delar av Holland är ju byggt på ”konstgjord” väg, dvs man har skapat landområden där det förut bara varit hav. Därav de många kanalerna som korsar gatorna (eller är det gatorna som korsar kanalerna?) och därav en något rörligare husgrund är normalt.

Husen är förstås inte bara ovanligt sneda, utan också (enligt mig)  ovanligt vackra! Sällan ser man en fasad digna av utsmyckningar som till exempel den här ovan.

En annan egenhet husen har är oerhört smala trappuppgångar. Detta har man löst med en hissanordning utanpå husen, en krok i taket, som man helt enkelt hissar upp större möbler och dylikt i…

…som man sedan tar in genom sina enorma fönster.

Man kan ganska snabbt konstatera att stadens genomsnittliga ålder på fastigheterna (åtminstone i stadskärnan) är ganska hög. Det här är den ”Gamla Kyrkan” (Oude Kerk) som har delar från 1200-1300-talet.  Den ”Nya Kyrkan” (Neue Kerk) är ”bara”  från 1400-talet. Ålder är som bekant ett relativt begrepp.

Oude Kerk har fantastiskt många vackra detaljer även inuti! Här har jag försökt fånga en glimt av rymden som den imponerande takhöjden skapar. Observera att detta är en höggotisk kyrka med bemålade  trävalv! En kombination som åtminstone jag aldrig sett förut, det vanligaste brukar vara att valven är putsade både en och 15 gånger.

Lägg märke till kontrasten mellan stilidealen för det bemålade träet kontra det guldsmyckade kapitäl-krönet nedanför…

En fallen båge. Redo för konservering?

Hantverk anno 1756! Samt förmodade (och förhoppningsvis åtgärdade) mer nutida termit-märken…

Amsterdam är helt enkelt en stad som kryllar av vackra detaljer… (känns den igen?

…och lite mer underliga stilkombinationer…

…och sist men inte minst: cyklister! Alla cyklar överallt, så se upp mellan grachterna! (kanalstråken)

Idag fyller Byggfabrikens första butik, på Östergatan 5 i Malmö, 10 år! Precis på dagen den 14 april år 2000 slog vi upp portarna till den nyinredda butiken som redan hunnit få en behaglig doft av tjära och linolja.

Lagom till tioårsdagen har vi en ny butiksinredning bakom disken, vi behövde helt enkelt fler fack och lådor till alla beslag, skruvar och detaljer.

Idag, den 14 april, firar vi med att bjuda på kaffe och bakverk från Patisserie David, vår granne på Östergatan. Välkommen in!

badrumsgolvet klart!

Originally uploaded by infing

Hittade bloggaren infings badrumrenovering på flickr. I badrummet har de nyss lagt ett jättefint golv från Byggfabriken, Victorian floor tiles i mönstret York. Det ska bli spännande att se hur badrummet blir när det är färdigt!

Är du lycklig ägare till ett äldre hus? Eller nyfiken på vilka som bott i din lägenhet för 50 eller kanske 150 år sedan? Att byggnadsforska tangerar släktforskning på flera sätt. Det gäller att hitta en källa att börja nysta i, sedan brukar det ena ge det andra. Även om man inte vet riktigt var som är mest logiskt att börja leta, är huvudsaken att man börjar någonstans. Kanske har du tur och hittar mer än du förväntade dig, kanske inte. Det beror på hur mycket sparade uppgifter det finns om ditt hus eller området huset ingår i, vilket i sin tur har att göra med samhällets prioriteringar under husets ”levnadstid”. Som ett exempel finns det sällan ritningar (men kanske annan information) över allmogebebyggelse bevarade, till skillnad från över hus i städerna.

Men man kan som sagt ha tur – och inget att förlora på att försöka!

Dessutom är det inte mycket som slår känslan av att hålla gulnade handlingar från 1600-talet i sina händer…arkiven är helt klart värda ett besök bara av den anledningen!

Beskrivningar av mark:

i: Jordeböcker

Domböcker (=behandlar när något byter ägare), och

Tänkeböcker (=de äldsta domböckerna.)

Beskrivningar av bebyggelsen…

…på landsbygden:

byggnadsnämnden (ombyggnader i sammanhållen bebyggelse)

eventuella privata arkivhållare (t.ex vid herresäten eller arkitektkontor)

…i städerna:

Statens fastighetsverk (statliga offentliga byggnader.)

Samtliga ovanstående handlingar går att hitta på Stadsbyggnadskontoret eller Landsarkivet.  (Ordet Landsarkiv syftar här på region, ej på land.)

Fotografier och skisser:

Stadsmuseernas och länsmuseernas arkiv eller den praktiska samsöktjänsten Kringla

Hembygdsföreningar och Hembygdsfotografer (t.ex för bebyggelse på landet) se Sveriges hembygdsförbunds länklista.

Arkitekturmuseets och Nordiska museets arkiv.

Kartor:

Lantmäteriet.

Bebyggelsens användning:

Brandförsäkringar och dylikt.

Bouppteckningar (upprättas vid dödsfall för beskattning av tillgångar)

Mantalslängder (=förteckning över skattepliktiga hushåll från ca 1600-talet)

Det mesta av ovanstående hittas på landsarkivet.

De boende:

Kyrkoböckerna: födslar, vigslar, dödsfall, samt in och ut-flyttning.

Husförhörslängderna: Läskunnighet, dygdighet, begåvningsbedömning och dylikt. OBS! Här kan finnas uppgifter om pigor och annat tjänstefolk som inte alltid är nedtecknade på andra ställen.

För byggnader med särskilda ändamål finns ofta särskilda arkiv upprättade, t.ex:

Kyrkor och prästgårdar:

ATA (Antikvariskt Topografiskt Arkiv)

Pastorsexpeditionernas kyrkoarkiv

även information om skolbyggnader kan finnas i kyrkoarkiven.

Ibland kan det vara knepigt att tyda de gamla handskrifterna: ofta är orden både stavade och använda i sammanhang som vi inte är vana vid. För att underlätta finns det kurser i Paleografi att gå, eller för att studera själv finns exempelvis i Riksarkivet.

Det svenska folkhemsbyggandet var i sitt esse på 50-talet. Intresset var stort för frågor kring inredning, boende och familjebildning. De pedagogiska texterna i otaliga skrifter om att sätta bo förefaller idag som ett övermått av präktighet, men det är inte utan att tanken är sund. Vad är det nödvändiga, vad kan man försaka, hur vårdar man och tar hand om det man har? Någonstans mellan då och nu gick det lite fel. Överkonsumtionen tog fart, och vi kan ju lugnt säga att våra hem idag rymmer långt mer än vad vi faktiskt behöver. Men vad är ett mått på behov?

I skriften ”Vi vill”s bosättningsnummer, utgiven av kooperativa förbundet 1952 läser man följande inledning:

”Kooperationens strävan har alltid varit att praktiskt såväl som teoretiskt – genom tillverkning av moderna, ändamålsenliga möbler och genom stimulerande bidrag på upplysningsområdet – se till att debatten i bosättningsfrågan hålles vid liv, så att man kan komma fram till lösningar, som både ur samhällets och den enskildes synpunkt blir ändamålsenliga.”

Vidare skriver man om äktenskapet, familjebildning, bosättning och om ”att vara konsument”.

För bostadens möblering och användning har man gjort två exempel; familjerna A-lunds och B-lunds, för att pedagogiskt á la femtiotal visa hur praktiskt och välordnat livet kan te sig om man planerar väl, oavsett familjetyp. Familjen A-lund består av ”ett nygift par som just håller på att flytta in i en lägenhet på två rum och kök. De har inga barn och får god plats i sin bostad.”. Familjen B-lund är mamma, pappa och två barn. ”Krångligare är det för B-lunds. De bor också sedan några år i en tvårummare. De har emellertid två barn i lekåldern och det gäller att bereda bästa möjliga plats för både föräldrar och barn, även om det ser trångt ut.”

Illustrationen nedan visar de olika aktiviteter som ska få plats i dessa standardiserade liv:

Familjen A-lunds dag förflyter sålunda:

”Symbolerna för funktionerna anger i grova drag vad de sysselsätter sig med, när de vistas hemma en genomsnittsvardag. Ett par gånger i månaden får de besök av några goda vänner. Detta syns inte på denna bild, men de måste också tänka på att kunna ordna det trevligt vid sådana tillfällen och ibland vill de kunna bjuda vännerna på middag.”

För familjen B-lund är det annorlunda:

”B-lunds bor i samma hus en trappa upp. Lägenheten är likadan men familjen lever sitt liv på ett helt annat sätt. Vi ser av denna bild hur dagen förflyter. Hemmet är här mycket mera fyllt med dagliga sysslor än hos A-lunds. Dessutom har B-lunds en större umgängeskrets, som kommer på besök åtminstone en gång i veckan.”

Vidare beskrivs med ritningar och illustrationer hur olika möbleringar av hemmet skulle fungera för de olika familjerna och skriften fortsätter med att rekommendera olika möbler och bosättningsattiraljer. Naturligtvis kan vi nästan sextio år senare fnissa lite och skaka på huvudet. Var är t.ex pappaledigheten? Och tv’n? Men nånstans är det ändå här vi kommer ifrån, och standardiseringen till trots har den hjälpt oss en bit på vägen, även om det dröjde ända tills 1983 innan mellanmjölken lanserades.

Ha en bra genomsnittsvardag!

• Om Byggfabriken
• Våra butiker
• Kontakt
• Köpvillkor och frakt
• English