• Om Byggfabriken
• Våra butiker
• Kontakt
• Köpvillkor och frakt
• Sök

• Hem
• Sortiment
• Renoveringshjälpen
• Bloggen

I kvällens avsnitt av kanal 5’s Roomservice användes flera av Byggfabrikens produkter. Linda monterade dörrhandtaget ”Funkis” på de klassiska gabon-dörrarna från 50-talet, och emaljskyltar med texten, bad, WC och källare ingår också i vårt sortiment. Se hela avsnittet här.

Bilder från kanal 5 play

Jag har turen att på jobbet ständigt vara omgiven av de bästa exemplen av kulturhistoriska detaljer. Ok, det kanske inte är varje människas högsta dröm, så jag antar att jag är rätt kvinna på rätt plats .

Ibland när man besöker en äldre byggnad eller byggnadsmiljö hittar man rester av vackra detaljer, eller ser att detaljer saknas eller är trasiga. Oftast är det ju så att dessa detaljer inte längre tillverkas, och inte heller går att få tag på begagnade, särskilt om man behöver flera av samma sort. Det är då vi tänker.. hm.. de här sakerna behövs, kanske kan vi låta tillverka dem?

Många produkter i vårt sortiment började tillverkas just så, och Byggfabrikens allra första produkt var försterhörnjärnet 1001. Ett traditionellt fönsterhörnjärn och ett av de vanligaste i äldre bebyggelse. Hörnjärnet behövdes till en större renovering som Byggfabriken hade ådragit sig att göra precis vid starten 1997. Men eftersom hörnjärnen inte längre fanns att få tag på var det bara att starta egen tillverkning. Följande information inhämtades från ”Stenman -Ett namn som tagit skruv, en krönika om ett industriellt värv” utgiven av Aug. Stenman AB. Denne August Stenman var en järnhandelsfabrikör som drev en av Sveriges största beslagsfabriker i Eskilstuna i slutet av förrförra seklet. Från Krönikan:

”En känd uppfinning av August Stenman själv är hans korrugerade hörnjärn, på vilket han, såsom förut nämts, uttog patent år 1894. Det nya med patenthörnjärnen låg i att de voro korrugerade på ett sådant sätt, att de pressades in i fönsterbågens trä. Därigenom förhindrades att regn och snö trängde in och förorsakade rostning och röta.”

I grannkommunen Arlöv hittade vi en liten mekanisk verkstad som kunde tillverka de mindre mängder hörnjärn vi behövde till renovering och försäljning. Efterfrågan ökade när fönsterrenoverare och andra händiga upptäckte att hörnjärnen fanns i nyproduktion, och idag tillverkar vi flera olika hörn- och gångjärn vars tillverkning tidigare varit nerlagd.

Så mycket historia i ett enkelt fönsterhörnjärn.

Kulturminnesmärkning, vad innebär det egentligen och vad står de olika beteckningarna för?

Detta är frågor som är helt berättigade; i folkmun används ofta ”K-märkning” som det enda begreppet när man vill tala om att en byggnad eller ett område är skyddat enligt lag. K-märkning är det äldsta uttrycket för ett planmärkt (på kartplan) skyddat område, men numera använder man mest begreppet Q-märkning för att utforma regler för skyddade platser.

Man kan säga att Q-märkning innebär ett skydd enligt lag, K-märkning är mer av en rådgivning av vad man bör och inte bör göra.  På en kartplan över det skyddade (tex) huset, kan man sätta ut lilla q med olika index, till exempel så här: q1: kakelugnen i vardagsrummet, q2: den tillyxade panelen på sydsidan, q3: det blyinfattade fönstret på nordsidan, osv. På så sätt ser man tydligt vad man får och inte får göra med de olika delarna av huset, var och en av de små q-na har egna individuella skyddsföreskrifter.

Mycket byråkrati blir det, när man ska studera lagstiftningen. Men bara för att man bor i ett Q-märkt hus betyder inte det att man inte får göra någonting alls med sin hem-miljö, eller inte kan inreda som man vill! Ett bra exempel på fina lösningar har min mormor, som bor i ett hus från 1600-talet i Göteborg.  Området, och därmed också huset, är Q-märkt sedan ett tiotal år tillbaka.

I finrummet blandas klassisk ”shabby chic”-inredning, med ett oväntat inslag….

…i form av en lampa av taggtråd! Fantastisk stämningsskapare av ovanligt material.

Får man inte elda i sin järnspis kan man ju i alla fall dekorera den fint så här…

…eller så här!

En sjöman som en gång bott i huset (på andra sidan seklet någon gång) önskade sig en dörr som skulle påminna honom om livet till sjöss:

sagt och gjort! Genom hålet skymtar kakelugnen i finrummet.

Upphängningsanordningar är både fint och praktiskt för att hålla värmen mellan rummen, då det är lite si så där med isoleringen i huset.

Uppenbarligen är detta ingen nytt påfund…

Får man inte elda i sin kakelugn av märket Marieberg, så får helt enkelt änglarna ta över.

Förutom ovanstående har huset många originaldetaljer fint bevarade…

Golvplattor vid köksspisen. Både skyddar golvet mot gnistor och är dekorativt…numera dock enbart det senare.

På Arkitekturmuseet pågår just nu en utställning om formgivaren och arkitekten Greta Magnusson Grossman, en svenska som var verksam bl.a i Kalifornien på 1940-60-talet, och skapade arkitektur och inredning helt i min kalifornienvänliga smak. På bloggen Rävjägaren kan ni se Gretas egna underbara våning på gärdet i Stockholm, komplett med bar och parkettklädda väggar

Utställningen på arkitekturmuseet pågår t.o.m den 16 maj 2010.

Istanbul; stadsdelen Besiktas. Här har turkiska arkitektfirman GAD ritat en ny fiskmarknad som ska passa in i det eklektiska och småstadsliknande kvarteret. Böljande former, mosaik och rostfritt för fiskdiskarna. Belysningen består av en effektfull installation av massor med lamphållare i porslin i långa röda textilsladdar, hängandes lågt ner över fiskdiskarna som spön mot det höga taket. Snyggt!

Tänkte passa på att kila in ett inlägg i ”sönder”renoverings-debatten vilken jag själv nämnde i mitt förra inlägg. Generellt verkar många vara av åsikten, när det gäller hus att: ju äldre desto mer genuint och -  ju mer genuint desto bättre.

Men vad är egentligen genuint? Är något mindre genuint för att det är yngre? Mindre äkta för att det är ett yngre inslag i en äldre miljö?
Ibland blir årsringarna i ett hus extra tydliga.  Något tas bort, något målas över, något byts ut och byts tillbaka 50 år senare…I somras var jag på besök i en miljö där sekelskifte slagits ihop med 60-talets plastfärger i allt annat än diskreta nyanser. Rent antikvariskt är väl den här kombinationen inte den bästa,  men jag kan faktiskt inte låta bli att älska det! Och håll med om att färgerna livar upp…

Årsringar som sagt…!

Hej byggnadsvårdsvänner!

Mitt namn är Sara Edholm, och jag kommer att gästblogga här lite då och då.

Annars läser jag till bebyggelseantikvarie vid Göteborgs Universitet, och har nu hunnit en bra bit in på andra året.  Tanken är alltså att i framtiden utgöra den antikvariska pekpinnen i renoveringsprojekt av olika slag…dock kanske med mindre pekpinne och mer rådgivning.

Jag är (vilket ni förstås också är) hemskt förtjust i äldre hus och inredningsdetaljer ;  gamla snedslitna trappsteg, avmattad bakelit på dörrhandtaget, knarrande golvplankor och viskande ventilgaller. Det är använt: och det ska synas (och höras)!

Byggfabriken tycker jag är ett perfekt ställe att till exempel komplettera  sitt ”sönder”renoverade hus eller lägenhet: varje detalj gör sitt.  Och varje detalj har sin lösning: något jag gärna vill dela med mig av exempel på!

På återseende!

/Sara

Ytterligare en intressant gammal bok av Arkitekten Olof Thunström, som också var medförfattare till boken ”Ombyggnad” som jag skrev om i ett tidigare inlägg. Den här är från 1946 och heter ”Bad i hemmet förr och nu” och är skriven tillsammans med Gösta Sandström. På antikvariaten runt om i landet kan man hitta många godbitar som ger inspiration när man renoverar eller restaurerar. I det här fallet är det en mycket genomarbetad och bildrik bok som utförligt beskriver tanken bakom dåtidens moderna badrum och ger en historisk tillbakablick. Det är många tankar om funktion och estetik som funkar än idag.

I senaste numret av Elle Interiör finns ett hemma-hos-reportage hos Byggfabrikens Dan och Li. Massor med Byggfabrikensaker så klart, och ett fint måttbyggt Funkiskök!

På besök i ett frilanskollektiv i Lund idag hittade jag ett potpurri av originaldörrhandtag. I kontorsrummen i ett vackert tvåvåningshus har man bevarat de charmigt slitna detaljerna som var och en vittnar om sin egen epok. Jag gillar det faktum att allt inte måste vara homogent, att varje tid får lämna sina spår. Snyggt slitet, bevarat och underhållt, ingen renoveringsslägga här!

Dörrhandtag med trägrepp. Förlaga till tjugotalshandtaget Rand. Populärt i många typiska tjugotalslägenheter. art. nr. 560-161.

Funkisdörrhandtag med rosett motsvarande art. nr. 550-222. Fin toalettskylt med upptaget/ledigt är motsvarande toalettregel art. nr. 544-212.
Originalet; Dörrhandtag Knebel, art. nr. 560-281.
På köksdörren sitter förlagan till sekelskiftesdörrhandtaget Pärland, art. nr 560-106.

• Om Byggfabriken
• Våra butiker
• Kontakt
• Köpvillkor och frakt
• Sök